Den 31 december 2017 har Eva Åkesson varit rektor för Uppsala universitet i sex år, vilket är en normal första mandatperiod. Rektorer vid svenska lärosäten kan efter de första sex åren få fortsätta i ytterligare tre plus tre år. I motsvarande situation har Uppsala universitet tidigare valt att ge rektor ett fortsatt mandat utan valprocess ungefär lika ofta som förlängningen föregåtts av en valprocess.
Mot bakgrund av den turbulens i universitetsledningen 2014 som orsakade att samtliga tre vice rektorer lämnade sina uppdrag, anser Sveriges universitetslärarförbund, SULF, Uppsala att det är viktigare för rektors mandat – och för den kollegiala beslutsprocessen vid Uppsala universitet – att en öppen process ligger till grund för en förlängning, än att hennes uppdrag som rektor automatiskt förlängs. So far – so good.
Inför konsistoriets möte den 15 september stod frågan om hur processen för rektorsval bör se ut på dagordningen. Inga handlingar hade skickats ut till ledamöterna, däremot låg ett förslag till beslut från ordförande Carola Lemne på bordet. Förslaget innebar ett minskat inflytande för universitetets lärare, studenter och personal. Hade diskussionen om kollegialitet inte varit så brinnande aktuell, hade Carola Lemne kanske fått igenom sitt förslag oemotsagd.
Det är inte en slump att Näringslivets forskningsberedning publicerade en debattartikel i DN den 18 september där de argumenterade för vikten av att minska kollegiets, studenternas och fackets inflytande, minska transparensen i rektorsvalet och göra det lättare att avsätta en rektor. Innehållet i debattartikeln går helt i linje med det förslag som låg på konsistoriets bord. Det är i det sammanhanget besvärande att konsistoriets ordförande är vd för Svenskt Näringsliv, som finansierat rapporten som ligger till grund för debattartikeln.
SULF är det största fackförbundet vid Uppsala universitet, och vi har med oro sett hur makten över undervisning och forskning vid andra lärosäten koncentreras till lärosätenas ledningar på bekostnad av lärares, forskares och studenters inflytande. Lemnes förslag är inte gripet ur tomma luften. Precis samma förslag till minskad transparens och minskat kollegialt inflytande fanns med i ledningsutredningen (SOU 2015:92). I sitt remissvar till utredningen avstyrker SULF förslagen, med motiveringen att det kollegiala beslutsfattandet är det som bäst ger insikt och kunskap att ta tillvara forskningens fulla potential och undervisningens kvalitet.
Oaktat spekulationer om huruvida Näringslivets forskningsberedning fått sina idéer från Ledningsutredningen eller tvärtom, visar Carola Lemnes förslag till beslutsprocess kring rektorsvalet att Svenskt Näringsliv anser att de bäst vet hur svensk undervisning och forskning ska bedrivas. Sättet på vilket konsistoriet fick ta del av förslaget vittnar också om ett för akademin främmande tillvägagångssätt som närmast kan liknas vid ett kuppförsök från ordförandes sida.
Vid sitt nästa sammanträde, den 27 oktober, kommer konsistoriet att besluta om formerna för valprocessen. Vårt hopp står till kloka lärar- och studentrepresentanter och allmänföreträdare, som kan se till att Uppsala universitet får en öppen och transparent valprocess.
Kirsi Höglund
Ordförande, SULF Uppsala