Betygsättningen närmar sig. Snart är det återigen dags för den tid då såväl lärare som elever och vårdnadshavare, trots alla tidigare insikter och erfarenheter, blir ställda på grund av icke-förankrade direktiv. Vi är många som snart ska föra samma diskussioner, fundera över eller ifrågasätta vad som egentligen gäller.
Trots att elever i årskurs sex–nio får betyg två gånger per läsår uppstår det alltid oklarheter.
År efter år hamnar lärare och rektorer i konflikt. Beskeden blir olika beroende på vem man frågar, man är helt enkelt inte överens om vad som gäller.
På förekommen anledning vill vi därför påminna oss alla om att svaren vi söker finna faktiskt redan finns. Oavsett vad vi tänker, tror och tycker har vi en skollag som säger vad som gäller.
Vi har tagit fram några exempel, som vi alla kan ha nytta av att läsa i samband med betygsättningen:
Det är undervisande lärare som beslutar om betyg (kap.3§16).
Legitimerad lärare sätter betyget A-F eller streck, genom en sammanvägd bedömning av elevens uppvisade kunskaper, vid tidpunkten för betygsättning. Saknas tillräckligt underlag för att sätta ett rättssäkert betyg (A-F), ska läraren sätta streck. Betyget F eller streck handlar inte om närvaro/frånvaro i undervisningen, även om en total frånvaro i sig medför ett streck (kap.10§18), utan om huruvida läraren har underlag nog att göra en säker bedömning av elevens faktiska kunskaper utifrån kunskapskraven.
Varken elev, vårdnadshavare eller rektor kan ändra den legitimerade lärarens betygsättning.
Betyg kan inte överklagas.
Lärare får, utan att meddela varken vårdnadshavare eller rektor, sätta ett lägre (såväl som högre) betyg än det föregående.
Terminsbetyget bygger på en bedömning av de kunskaper eleven inhämtat i ämnet fram till dagen för betygsättning. En ny bedömning görs varje termin, ända fram tills slutbetyget i årskurs nio (kap.10§19).
Om man befarar att en elev inte kommer att uppnå kunskapskraven ska man som lärare göra extra anpassningar för eleven i sin ordinarie undervisning. Om dessa visar sig vara otillräckliga, ska man anmäla detta vidare till rektor enligt skolans rutiner (kap 3§5,8). Elev och vårdnadshavare ska också fortlöpande informeras om elevens utveckling (kap 3§4).
Lärare måste dock inte ha en gjort en särskild skriftlig betygsvarning i ett ämne, för att kunna sätta F eller streck i betyg. De så kallade betygsvarningarna är en lokal och varierande praxis.
När det gäller undantagsbestämmelsen, felaktigt kallad ”pysparagrafen”, får den betygsättande läraren bortse från enstaka delar av kunskapskraven om det föreligger särskilda skäl som inte är av tillfällig natur, till exempel en funktionsnedsättning.
Ett gipsat ben vid ett betygsgrundande idrottsmoment, går därmed inte att ”pysa” (kap.10§21). Eleven kan dock, lite längre fram, få en ny chans att visa sina kunskaper och färdigheter i det aktuella momentet.
De nya allmänna råden, som Skolverket gav ut i oktober, tar också upp några av skollagens skrivelser kring bedömning och betygsättning. Nämligen att betyg ska beslutas av den lärare som bedriver undervisningen vid tiden för betygsättning, att det är undervisande lärare som beslutar om betyget F eller streck och att undantagsbestämmelsen handlar om det direkta sambandet mellan en funktionsnedsättning och möjligheten att nå ett visst kunskapskrav.
Det är positivt att Skolverket betonar detta, att de nya allmänna råden har ett ökat fokus på skollagen samt lyfter lärarprofessionen.
Det är inte enkelt att sätta betyg, tvärtom. Men själva förfarandet kring bedömning och betygsättning är tydligt, det finns faktiskt ett distinkt regelverk, och betygsättning är lärarnas arbete.
Helena Forsman Lund, lärare i SO-ämnena, Anna Musikka, lärare i matematik, teknik och NO-ämnena