Under 2015 anmäldes cirka 17 000 fall av misshandel i nära relationer, enligt Brottsförebyggande rådet. Det är en stor del av alla misshandelsbrott i Sverige.
I den senaste upplagan av rådets rapport Nationella trygghetsundersökningen uppgav nästan en fjärdedel av alla som utsattes för misshandel att gärningspersonen var en närstående.
Tittar man närmare på könsfördelningen bland dem som drabbas av misshandel i nära relationer är det tydligt att kvinnor är kraftigt överrepresenterade. Av de kvinnor som uppgav att de utsattes för misshandel under 2015 sade hela 45 procent av gärningspersonen var en närstående. Motsvarande siffra bland män ligger på 10 procent.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Våld i nära relationer är ett gigantiskt samhällsproblem.
Även om det finns väldigt mycket mer att göra är vi i Sverige bra på att möta den här problematiken. Kompetensen finns inte minst i Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, som arbetar på regeringens uppdrag med forskning och utbildning kring mäns våld mot kvinnor.
NCK driver sedan tio år tillbaka bland annat Sveriges nationella stödtelefon Kvinnofridslinjen, som är bemannad med sjuksköterskor och socionomer dygnet runt, varje dag på året. De tar emot mellan 80 och 90 samtal per dygn. 2015 tog Kvinnofridslinjen emot runt 31 500 samtal.
En av orsakerna till att så många kvinnor väljer att ringa är att NCK inte är en myndighet, vilket innebär att samtalen inte är registreras.
Det är många gånger helt avgörande för att kvinnor ska våga ta steget att kontakta en utomstående och söka hjälp i sin utsatta situation.
Nu riskerar regeringen att allvarligt skada NCK:s verksamhet. Bakgrunden är regeringens planer på en ny jämställdhetsmyndighet, där NCK ska ingå.
Statskontoret har redan varnat för att de förändringar som kommer krävas av NCK kan leda till både minskad produktivitet och effektivitet. Den uppbyggda kompetensen kan gå förlorad och formerna för samverkan mellan olika myndigheter kan tvingas byggas upp på nytt igen. Statskontorets bedömning delas av NCK själva.
Den typen av försämringar skulle ytterst drabba kvinnorna och deras barn. Det är liv det handlar om.
Förutom NCK ska dessutom flera andra verksamheter runtom i landet, mot bland annat hedersrelaterat våld och mot prostitution och människohandel, också flyttas till den nya myndigheten. Även de verksamheterna riskerar att ryckas upp med rötterna utan att få fäste igen på många år.
Vi i Centerpartiet och Centerkvinnor vill att jämställdhetsarbetet fortsätter i alla myndigheter, men där alla uppdrag på jämställdhetsområdet är samlade under en myndighet.
På det sättet undviker vi ett otydligt ansvar som faller mellan stolarna. Vi vill dock inte införa en ny myndighet, utan i stället samla det ansvaret under en befintlig. På det sättet kan vi fortsätta att utveckla jämställdhetsarbetet utifrån befintlig organisation, inte riva allt och börja om på nytt som regeringen nu planerar.
Centerpartiet och Centerkvinnorna kan inte tigande se på när regeringen äventyrar säkerheten för tusentals kvinnor för att kunna ro i land ett byråkratiskt projekt som kan rasera flera års framgångsrikt jämställdhetsarbete.
Dessa verksamheter är alldeles för viktiga för att äventyra med ett politiskt rödgrönt experiment.
Låt NCK vara. Det står som sagt liv på spel.
Sofia Jarl, förbundsordförande Centerkvinnorna
Annika Qarlsson, jämställdhetspolitisk talesperson (C)
Solveig Zander, riksdagsledamot, Uppsala (C)