Antalet personer som får långvarigt ekonomiskt bistånd i Uppsala ökar kraftigt. Även om vi tar bort effekten av de senaste årens flyktingmottagande ökar bidragsberoendet.
Stödet för att hjälpa dem som står utanför arbetsmarknaden är inte tillräckligt effektivt. Den rödgröna majoriteten har varit för passiv.
När Socialdemokraterna tog över ledarskapet för arbetsmarknadsnämnden deklarerade de att fokus i nämndens arbete skulle ligga på att hjälpa de individer som stod längst ifrån arbetsmarknaden, det vill säga de som hade fått ekonomiskt bistånd under en längre tid. Detta hade alliansen inte prioriterat tillräckligt, enligt dem. Efter tre och ett halvt år vid makten kan vi dessvärre konstatera att de misslyckats. Detta trots att Sverige och Uppsala har haft en historiskt lång och stark högkonjunktur.
Centerpartiet och alliansens kritik har länge varit att de rödgröna inte har gjort tillräckligt mycket för att vända denna negativa trend. Nämnden har för de två senaste åren redovisat ett överskott på sammanlagt mer än femtio miljoner kronor för budgeterade poster avsedda för arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning, pengar som borde ha utnyttjats för att bättre hjälpa Uppsalas närmare 6 000 arbetslösa. Behovet av hjälp med att få jobb eller kompetensutvecklande insatser är stort.
Under nämndsammanträdet den 25 januari 2018 får äntligen förvaltningen ett tydligt uppdrag.
Man ska återkomma till nämnden med en planering för åtgärder i syfte att förkorta tiden som hushåll uppbär ekonomiskt bistånd. Månaden efter får nämnden en återrapportering av förvaltningen. Det visade sig att det fanns mycket som kunde göras för att förkorta tiden som hushåll uppbär ekonomiskt bistånd. Förvaltningen fick därefter i uppgift att genomföra följande åtgärder:
1) Se över vilka verksamhetsnyttor som digitaliseringen kan innebära för verksamheten.
Genom att digitalisera hanteringen av beräkningar och biståndsbeslut ska det bli möjligt med täta uppföljningar och bättre stöd till klienter för att snabbare komma ut i insats och egen försörjning.
2) Försörjningsstödet ska öka sin systematiska internkontroll av handläggningen.
Det innebär att verksamheten skaffar sig en ökad kunskap kring målgruppen långvarigt bidragsberoende med sjukskrivning och således kan inleda riktade insatser till individerna.
3) Rekrytering av läkare med försäkringsmedicinsk kompetens.
Förtroendeläkaren ska stödja försörjningsstödets arbete med att säkerställa att de medicinska underlagen till ansökan om sjukersättning är adekvata samt utreda om arbetsrehabilitering eller annan sysselsättning är aktuellt för personen.
4) Ett samarbete med Region Uppsala genomförs på strukturell nivå.
Bland annat kommer ett samarbete med vårdcentralerna kring målgruppen sjukskrivna med läkarintyg utan rätt till sjukpenning att inledas.
Det är bra att dessa åtgärder nu äntligen genomförs. Socialdemokraterna och övriga rödgröna har haft ledarskapsansvaret för arbetsmarknadsnämnden i tre år, och det är först under det sista mandatåret som de tycker att det är lämpligt att ge förvaltningen uppdraget ”att förkorta tiden som hushåll uppbär ekonomiskt bistånd”. Det är tre förlorade år och ansvarslöst hanterat. Minst lika illa är att man inte har brytt sig om att låta budgeterade medel arbeta för arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning – 50 miljoner på två år – till kompetensutveckling, praktik och andra insatser som leder till jobb.
Det är ett svek mot de arbetslösa, varav många är ungdomar, som förstärker ett allt större utanförskap och segregation.
Världen blir allt mer komplex och förändringar går snabbare än någonsin. Denna komplexitet präglar naturligtvis även arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområden. De rödgröna har gjort en del bra saker under sina tre år vid makten, något som förtjänar beröm. Men när det kommer till nämndens kärnuppdrag, det vill säga att hjälpa långtidsarbetslösa och andra individer som står långt ifrån arbetsmarknaden med insatser som kan leda till jobb, har de misslyckats. De har varit passiva och styrs av omodernt ideologiskt tänkande.
Inom kort kommer det ekonomiska ansvaret för de flyktingar som Uppsala kommun har tagit emot att övergå till kommunen, för då är de så kallade etableringsåren avslutade. Majoriteten av dessa flyktingar kommer inte att vara i arbete efter två år, vilket innebär en ökad belastning på det ekonomiska biståndet i Uppsala kommun.
Om vi dessutom inom kort hamnar i en lågkonjunktur inser man snabbt att det kommer att bli ett mycket bekymmersamt läge för kommunen.
Då kommer högre krav att ställas på att mer effektivt utnyttja alla resurser för att hantera situationen. Men, förhoppningsvis har då Uppsala kommuns arbetsmarknadsnämnd fått ett nytt ledarskap, som för Uppsala framåt!
Kenny Jonsson
ledamot (C) i arbetsmarknadsnämnden
Stefan Hanna
kommunalråd (C)