“Lärare säger att jag har varit borta mycket och påminner mig att det kommer på betygen som att det ska få mig att må bättre. Jag vill minnas att vi pratade om något liknande till mental ohälsa på idrotten men det togs inte på ett sådant allvar att det förtjänade en hel lektion eller väcker någons uppmärksamhet”, skriver anonym sextonåring
Sextonåringen är heller inte ensam. Vi är själva sex ungdomar på 15–16 år och ser varje dag hur både vi och våra vänner mår dåligt, men vi får inte den hjälp vi behöver från skolan eller vården. När man som elev får den hjälp man behöver så har det oftast redan gått för långt. Det finns ett stort behov av undervisning om psykisk ohälsa i skolan, både för elever, så att de själva ska kunna identifiera ohälsa och söka hjälp, och för lärare, så att de kan identifiera tidiga tecken på psykisk ohälsa och hjälpa eleverna att söka hjälp.
Under vår tid på Barnombudet som kommunutvecklare har vi samlat in hundratals berättelser om psykisk ohälsa från barn och unga i Uppsala. Vi lyfter nu såväl deras som våra egna upplevelser till ytan och kräver förändring.
“Ja, med allt skolarbete plus ADHD och depression på det så brukar jag vara väldigt stressad och brukar inte få hjälp från något håll. Vilket leder till att jag får mer ångest samt depression” svarade en ungdom på vår fråga om det är stressigt i skolan, och hen var bara en avmånga som upplevt samma sak.
Över nio av tio av ungdomarna vi fick svar från uppgav att de känner någon som lider av ångest eller depression, och långt över hälftensvarade att de inte visste hur de skulle gå till väga för att hjälpa någon i en sådan situation. Resultaten tyder på att Uppsalas skolor misslyckats stort i sitt arbete mot psykisk ohälsa.
Vi blev oroliga, men inte överraskade över de berättelser vi fick höra. Vi tycker det är uppenbart att skolorna brister i sitt förebyggande arbete och att förändring krävs. Kraven på ungdomar i skolan ökar, vilket i sin tur leder till ökad stress och ångest. Skolan är där ungdomarna tillbringar större delen av sin tid och enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten (2020) märks symtomen för depression och ångestsyndrom tidigare i skolan än i hemmet. Uppsalas skolor borde därför ta frågan på allvar och genast införa undervisning om psykisk ohälsa och hur man söker hjälp, innan det är för sent.
Som ett led i vårt arbete kontaktade vi alla rektorer på högstadieskolor i Uppsala per mejl. Bara tre av trettiotvå tog sig tiden att svara. De som svarade lyfte vikten av att arbeta hälsofrämjande i första hand. När vi pratade med politiker och kommunalråd om våra förslag och problemen med psykisk ohälsa i skolan fick vi höra att frågan är viktig.
Vi ställer oss tvivlande till att de faktiskt har en plan för hur problemen ska lösas. Nu är det upp till bevis, både för Uppsalas rektorer och politiker, att visa att det inte bara är tomma ord. Ansvaret för ungas psykiska ohälsa kan inte ligga på oss ungdomar.
Vi hoppas att politikerna och skolorna i Uppsala tar sitt ansvar och börjar leverera, för hur svårt ska det egentligen behöva vara?