Att stödet till Ukraina fortsätter är avgörande, menar Marcus Willerhausen, försvars- och säkerhetspolitisk talesperson för Liberala ungdomsförbundet.
Omvärldsläget är sämre än på mycket länge. Med kriget i Ukraina, spänningarna mellan Israel och Iran och ett ovisst presidentval i USA till hösten finns det många anledningar att vara orolig som svensk. Därför är upprustningen av det svenska försvaret så viktig. I den utvecklingen är Uppsala län med bland annat Upplands flygflottilj F-16 en mycket viktig del.
Att investera i det svenska försvaret är att investera i svensk frihet och demokrati. En investering Sverige nu borde göra är att beställa fler JAS Gripen från Saab. I augusti 2023 rapporterades det att Saab har 14 färdiga skrov i lager som kan sammanställas till färdiga plan på relativt kort tid om den politiska viljan finns. Efter att Ungern tidigare i år gjorde en beställning på fyra plan av C/D-modellen finns därmed tio stycken kvar. Dessa plan skulle antingen kunna skickas till Ukraina eller tillföras det svenska flygvapnet för att ersätta befintliga plan som skickas till Ukraina. Med tanke på säkerhetsläget som bara blir sämre för varje år vore det dumsnålt att inte färdigställa planen som svenska skattebetalare redan betalat hundratals miljoner för.
Skälen för att beställa fler plan nu är fler. Det svenska försvaret dimensioneras främst efter tre områden som måste prioriteras: försvaret av våra egna gränser, försvaret av Natos gränser och det omfattande stöd vi ger till Ukraina. Mycket ska göras på kort tid, men försvaret lider av växtvärk eftersom många förmågor avvecklades under 1990- och 2000-talet till följd av flera dåliga försvarsbeslut. Det gör det svårt för oss att leva upp till alla ambitioner och åtaganden vi vill uppfylla. Stödet till Ukraina är en sådan tydlig målkonflikt eftersom det gör att den nationella försvarsförmågan inte kan byggas upp i den takt vi hade önskat.
Att skicka vapen till Ukraina är givetvis helt rätt, och vi borde skicka mer, eftersom de behövs mer där än i Sverige och försvaret av Sverige just nu sker bättre i Ukraina än inom våra egna gränser. Framför allt har Rysslands förmåga att slå mot fler länder minskat sedan 2022. Samtidigt måste mer göras för att både kunna trappa upp stödet till Ukraina och bygga upp en starkare nationell förmåga. Då behöver fler Gripen finnas tillgängliga. Det skulle vara beklagligt om antalet plan Sverige förfogar över, stationerade i exempelvis Uppsala, skulle bli färre trots att det finns möjlighet att snabbt få fram fler.
Nato bygger på alliansens artikel 5 om att en attack på en är en attack på alla, men artikel 3 om vikten av att kunna ta eget ansvar för att freda sina egna gränser hamnar ofta i skymundan i den allmänna debatten. Det är viktigt att Sveriges lyckas vara en god allierad och ta ansvar för att delta i internationella insatser samtidigt som det nationella försvaret blir starkare. Med tanke på vår storlek innebär det ett stort ansvar som kräver stora ansträngningar.
I maj meddelade regeringen att man ombetts av länderna som skickar F-16-plan att pausa arbetet för att eventuellt skicka Gripen till Ukraina, men det betyder inte att frågan inte kan bli aktuell igen i framtiden. President Zelenskys upprepade önskan att kunna börja utbilda ukrainska piloter på Gripensystemet kort efter regeringens besked, och betonade att tiden är det största problemet när det kommer till vapenstödet från väst. Då vore det dumdristigt att inte förbereda sig från svenskt håll.
JAS Gripen borde flyga över både Uppsala och Ukraina. Det är dags att regeringen får ut de halvfärdiga planen från en fabrik i Linköping till att kunna användas för att försvara friheten i Europa.