19 september publicerades granskningsrapporten ”Otillräckliga statliga åtgärder för ett effektivt elsystem” av Riksrevisionen. Rapporten är en svidande kritik över förd energipolitik.
Några citat: ”Elsystemet är en grundbult för ett fungerande samhälle. En förutsättning för att elsystemet ska fungera är att det råder balans mellan produktion och konsumtion, och att det finns en fungerande överföring däremellan”. Riksrevisionen bedömer att huvuddelen av de fem beslut som tidigare fattats har skett utan tillräckliga konsekvensanalyser, framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten.
”Besluten har fått flera negativa konsekvenser. Ett exempel är höjningen av effektskatten 2015 som tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet. Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap”.
”De bristande konsekvensanalyserna beror inte på att det har saknats kunskap. En delförklaring är snarare att de aktuella besluten har varit låsta av politiska överenskommelser”. I början 2020 fattade riksdagen med en rösts övervikt att nedläggningen av Ringhals 1 och 2 skulle ske enligt beslut 2015. Ett argument för nedläggning var att Sverige 2019 exporterade rekordet 25,8 TWh terawattimmar. Balansen glömdes bort.
I dag efterfrågar många mer elkraft. Behovet förväntas öka från dagens 150 till 235 TWh, det vill säga med 85 TWh år 2035, inte minst på grund av stora satsningar på fossilfri stålframställning. Enligt Svenska Kraftnät skulle vi egentligen behöva tillskottet av kraften från en kärnkraftreaktor per år i framtiden. Vi vet att så inte blir fallet.
Regeringen har en färdplan för ny kärnkraft men i bästa fall kan en reaktor vara i drift efter 2030. Under perioden december 2022 till oc med november 2023, alltså ett år, producerades: 65,5 TWh vattenkraft, 45,7 TWh kärnkraft, 34,5 TWh vindkraft, 1,9 TWh solkraft, 7,1 TWh värmekraft samt 0,06 TWh övrig elkraft, med en total produktionen på 155 TWh. Förbrukningen uppgick till 127 TWh. Sverige exporterade alltså cirka 28 TWh. Det överstiger rekordet 2019, vilket ser betryggande ut.
Hur ska vi skapa den elkraft som behövs? Vattenkraften kan effektiviseras något. Solkraften byggs ut men skapar ett minimum av elkraft under mörka tider. Att öka förbränningen av biomassa är inte en bra utväg. När biomassan förbränns skapas koldioxid som för att balans skall råda måste motsvaras av en momentan ökning av koldioxidabsorptionen i våra växande gröna natur. Volymen av den årliga avverkningen och skogsdöden är nu större än tillväxten i vår skog.
Återstår alltså vindkraften. Som mest producerades 9 februari under timme 4 11,6 GWh vilket motsvarar ungefär produktionen från 10 kärnkraftverk under en timme. Genom att fördubbla dagens installerade vindkraftskapacitet skulle vi alltså kunna få ett tillskott av elkraft motsvarande 10 kärnkraftverk och fylla behovet av elkraft.
Hur fungerar detta i praktiken? Under mätperioden producerades 34,5 TWh vindkraft.
Antag att vi producerar ytterligare 85 TWh under ett år och att produktionsmönstret samt förbrukningsmönstret under varje timme ska vara i balans. Genom att utnyttja mönstret under mätperioden och simulera en tänkt framtid uppstår följande scenarier. Under en månad som påminner om november i år uppstår ett sammanlagt underskott på 1 532 GWh där underskotten är stora under flera dagar i följd. Skulle som exempel 20 november i år upprepas i framtiden skulle vi behöva 8 till 9 kärnkraftverk fler än i dag för att täcka behovet av elkraft under dagen. Å andra sidan skulle vi få ett överskott under exempelvis februari på 2 193 GWh. 9 februari motsvarar överskottet produktionen från 11 till 15 kärnkraftverk.
Variationerna beror på att vindkraften inte producerar i takt med förbrukningen. Minsta produktion under en timme uppgick till mindre än en tjugondel av ett kärnkraftverk. De är tvivelaktigt om de metoder som finns tillgängliga i dag räcker för att lagra de stora mängderna av elkraft som är nödvändigt för att trygga elförsörjningen vid varje tidpunkt i den takt som efterfrågan sker. Risken är stor att vi kommer att bli beroende av en betydande import av elkraft från utlandet.