Vi behöver genomlysa hela konceptet med ett gigantiskt byggprojekt och ett infrastrukturprojekt som båda riskerar att för alltid eliminera naturvärden både i Lunsen och i anslutning till Fyrisån.
Visst behöver ett samhälle bostäder. Helt uppenbart både i form av hyresrätter, bostadsrätter och så kallade egnahem. Men graden av expansionism är monumental, och hänsynen till naturvärden är minimal. Infrastruktur behöver anpassas, och riskerna är oöverskådliga och snart sagt katastrofala om projektets storlek inte justeras till rimlighet.
Människor har ofta valt sitt boende med hänsyn till omgivningen. Skogarna i Norra Lunsen skänker rekreation och utgör en välkommen källa till naturens rikedomar. Hur detta ska kunna bevaras med de stråk av skogsremsor man avsett ”spara” anar man när man ser den skövling som i närtid skett i området mellan Sävja och Bergsbrunna (under föregiven rubrik ”skogsvård”). Minskad tillgänglighet och förfulande är facit.
Vår kommun tycks inte ha insikt om hur man vårdar sin natur. Ekonomiskt uttag av skog förefaller vinna över ekologi och naturvärden (att döma av hur skogen ser ut och av höjden på virkestravarna). Avverkning har redan skett utan hänsyn till proportion eller naturvärden. Ingen har ens tänkt över att man tar bort en kolbindande kapacitet och ingen tycks ha tänkt över när på året naturen reproducerar sig. Flora och fauna tycks betydelselösa.
En vanlig önskedröm är att man ska börja bygga så långt bort som möjligt från den egna täppan. Jag menar att man innan spaden sätts i jorden behöver väga naturhänsyn mot bostadsbehov. Uppsala kommun har också att följa demokratiska principer och lagstiftning. Vissa av invånarna önskar bo centralt med närhet till köpenskap och service, andra väljer en boendemiljö med fokus på natur och grönområden.
Valfrihet är ett uppenbart mål för ett gott samhälle. Och det är inte segregerande att ett samhälle erbjuder alternativa möjligheter. Det är inget självklart positivt i att nå maximalt antal invånare. Inflyttning till städer kan dessutom vändas till sin motsats i närtid när vi lärt oss arbeta mer hållbart och på distans.
Politiker fattar beslut på vårt mandat. Ingen byggstart i anslutning till planerad station och inte heller vid väg 255, innan en hänsynsfull och noggrann analys av hela projektet gjortsförst. Kanske också en beredskap för nytänk - av hänsyn till natur, ekologi, miljö, sociala faktorer, infrastruktur och mänskliga behov. Avtal med staten är avtal med oss själva, och det är viktigt att vi inte skapar nya utanförskapsområden. Satsa istället på kontrollerat bostadsbyggande med rimliga proportioner.