Det behövs alternativ i planen för sydöstra staden

Replik till "Vi bygger för att ta höjd för framtiden" i UNT den 20 april .

"Ett stort fel som alla känner av är för hög exploatering och för trånga passager in i Lunsen,", skriver Mats Åkerblom.

"Ett stort fel som alla känner av är för hög exploatering och för trånga passager in i Lunsen,", skriver Mats Åkerblom.

Foto: Hans E Ericson/Arkiv

Debatt2020-04-28 02:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

Tack för ditt svar, Erik Pelling! Det är stort att planera för 21 500 nya bostäder, så mycket finns att diskutera och fundera på. Markägargruppen ska här genom mig dels peka på två grava fel som anses finnas i kommunens fördjupade översiktplan (FÖP), dels rätta en uppgift om stadsbanor där du tydligen blivit missledd.

Ett stort fel som alla känner av är för hög exploatering och för trånga passager in i Lunsen. Där gör Dansikeplanen nytta, eftersom det som är för mycket i Sävja kan flyttas dit. Det gäller även de 2 000 bostäder som tas bort på västra sidan – din förhoppning om att på västra sidan finna plats för dem Ultuna befriats från är kanske inte så realistisk. Men vi hade fel om att avtalet med staten innefattar byggenskap i Ulleråker. Sedan är vårt förslag att även det som byggs på god åkermark öster om järnvägen ska kunna flyttas till Dansike.

Det andra stora felet är att den nya stadens 70 000 boende inte får någon kapacitetsstark kollektivtrafik till sina naturliga handels- och arbetsområden Boländerna/Fyrislund med förlängning till Gränby. Västerut har de inte mycket att hämta. Det här felet rättas i Dansikeplanen.

Du skriver att stadsbana har onödigt hög kapacitet, men Docklands tunga system har aldrig varit någon förebild för oss; här räcker vagnar på gummidäck mot asfalt för högst 30 resenärer som kan kopplas till tre (jämför Eklunds och Hedefalks artikel 29 mars). Du inser att förarlösa system får lägre driftkostnader, men du har blivit missledd när det gäller byggkostnaden. Javisst, det finns en jämförelse mellan spårvagn och stadsbana som visar högre kostnad för den senare. Men det är i stad, där stadsbana kräver planskildhet. Tunnlar och broar är givetvis dyra. Om spårvagn också skulle ha planskildhet skulle dess kostnad vara långt större på grund av djupare tunnlar, högre broar och längre ramper. Men här gäller det bana till Bergsbrunna eller Dansike. Det är mest obebyggd mark, och där är automatbana för små vagnar billigare att bygga, vilket inses om man betänker att en fullsatt spårvagn väger 60 ton mot automatbanans sju ton per vagn.

När automatbana planeras samtidigt med husen blir planskillnad lättare och billigare att åstadkomma. Automatbanan är i det närmaste tyst och vibrationsfri och kan gå nära, till och med inne i husen. Den mark som sparas kan användas till park eller fler byggen. Till saken hör att automatbana är fri från trafikrelaterade olyckor, medan spårvagn är vårt mest olycksdrabbade kollektivtrafikfordon (60 ton och stål mot stål ger lång bromssträcka och vagnen kan ej väja).

I kommunens FÖP ser hållplatser och tvärvägar ut att ha tänkts bort, och då fås spårvägens tid till nio minuter för sträckan Gottsunda - tågstationen. Medelhastigheten blir 44 km/tim. Automatbanan blir 3 km längre och kräver 55 km/tim, beräknat på samma sätt. Den får ytterligare en eller två hållplatser, men automatbana har kortare bromssträckor och bättre acceleration än spårvagn, samt har skyddad banvall. Allt talar för att tiden till Stockholm inte förlängs med automatbana till Dansike, och att därför lättnaden för Resecentrum blir densamma. Att den går mycket turtätare lockar också. Även Årsta och Boländerna/Fyrislund kan nyttja automatbanan till södra tågstationen, och då fås än mer avlastning för Resecentrum.