Den nya regeringen har lovat att sänka drivmedelspriser och kompensera för höga elräkningar. Men varken Tidöavtalet eller regeringsförklaringen ger någon tröst till bilister, företag eller hushåll här och nu. Torsdagens presenterade lättnader med tillfälligt sänkt drivmedelsskatt och ett elprisstöd är välkomna klargöranden, men löser inte de långsiktiga problemen. Det är dags att agera och kraftigt sänka den feltänkta energiskatten.
Rekordhög inflation och snabbt stigande räntor fortsätter att pressa både hushåll och företag. Inte minst är det energi- och drivmedelspriserna som ställer till stora problem, och dessutom i nästa led spiller över i högre produktions- och transportkostnader på mat och andra varor. Kostnadskrisen slår hårt mot hushållen som tvingas dra ner på utgifterna och än hårdare mot många företag som får svårt att få verksamheten att alls gå runt.
Till stor del är detta en internationell kris som Sverige måste parera. Krig i Ukraina påverkar både drivmedels- och matpriser. Osäkerhet och oro spär på problem för internationell handel, som redan innan var ansträngd av komponentbrist och transportproblem under återuppbyggnaden efter coronakrisen. Samtidigt dras vi med baksmällan av massiva stimulanser under och efter pandemin.
Det är en stor uppgift att sanera de många problemen, som inte bara drabbar Sverige. Men krisen handlar även om misslyckad inhemsk politik och Sveriges höga skatter. Svensk diesel är som jämförelse näst dyrast i hela världen. Bara i Hong Kong är det dyrare att tanka bilen. Sverige har EU:s högsta koldioxidskatt, men också energiskatt och hög moms på drivmedel och el. De skenande drivmedels- och elpriserna är dessutom mumma för staten, inte minst genom att moms tas ut på alla delar av el- och drivmedelsräkningen, alltså även på skatten. Bara de höga drivmedelspriserna ger genom momsen staten över en miljard extra i kassan varje månad enligt våra beräkningar. Det är dags att inse krisens allvar och passa på att se över de höga skatterna som eldar på problemen.
Regeringen har aviserat att man vill se över den reduktionsplikt som påtvingar inblandning av biobränslen i drivmedel för att få ner drivmedelspriserna. Gott så. Skattebetalarna varnade redan 2019 för att reduktionsplikten riskerade att kraftigt tvinga upp bränslepriserna. Eftersom Sverige valt att ha tuffare regler än övriga EU drabbas svenska bilister hårdare av högre priser, men till tveksam klimatnytta. Under torsdagen (27/10) presenterade regeringen en tillfällig sänkning av energiskatten på bensin och diesel med 80 öre per liter under tre år, utifrån de skattesatser som hade gällt från den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Samma dag som elprisstödet presenterades föreslog regeringen ett elprisstöd till hushåll och företag men man blundade för problemet som den orättfärdiga och höga energiskatten utgör.
Det är otillräckligt. Energiskatten är en synnerligen dåligt konstruerad skatt och borde därför inte bara sänkas tillfälligt utan istället avvecklas så långt som det är möjligt.
Punktskatter tas ut på skadlig verksamhet som riskerar att vältra över kostnader eller problem på andra. Cigaretter och koldioxidutsläpp är två exempel. Energi och energiproduktion saknar egentligen anledning att punktbeskattas alls. Ren energi belastas i onödan av energiskatt och i realiteten hindrar den bara en snabbare och effektivare omställning till ett elektrifierat samhälle, tvärtemot vad politiken påstår sig vilja uppnå. Utsläpp vid produktion av energi bör självfallet beskattas, men görs bättre genom ramen av exempelvis koldioxidskatten. Riksdag och regering har dock 50 miljarder goda skäl att hålla fast vid den skadliga och dysfunktionella skatten. Det är nämligen så många skattekronor företag och hushåll tvingas betala varje år. Att avskaffa energiskatten skulle underlätta bördan av skenande drivmedels- och energipriser samt ge tydliga besked i en ansträng situation. Dessutom skulle en skadlig skatt kunna avskaffas. Skenande momsintäkter ger en god start att börja fasa ut energiskatten. Det är orimligt att staten ska bli rik på att människor och företag går på knäna. Det är dags att komma till skott.