Hur illa stÄr det till med demokratin i Sverige och hur hotad Àr den? Reporternestorn Jan Scherman har i en serie tÀnkvÀrda reportage i SVT lyft fram en rad av de brister i vÄrt politiska system som hotar och begrÀnsar demokratin. Vi nödgas allt oftare konstatera att det trots politikens demokratiska ambitioner finns brister vad gÀller öppenhet och transparens. Det som borde vara det demokratiska samtalet blir mer slagord och korta reklambudskap.
OcksÄ i Sverige sker en oroande utveckling dÀr de enskilda medborgarna nödgas uppleva hur möjligheterna försÀmrats att fatta rationella, vÀlgrundade och i folklig tillit och tillförlitlig information vÀlgrundade beslut.
I de av filterbubblorna i diverse sociala medier pÄverkade samhÀllsklimatet och i skogen av genom Facebook och Twitter spridda rykten och falska nyheter eroderas den demokratiska tilliten.
Misstron mot politik, politiker, den politiska debatten och det demokratiska samtalet tar överhand.
HÀr intar kvalitetsjournalistiken och massmedierna en central roll som försvarare av demokratin. Men för att det ska kunna fungera krÀvs ett öppet samspel mellan granskade och granskare och en ordning dÀr journalister med kunnighet och integritet kan rapportera genom fria och vÀl utbyggda massmedier som medborgarna kan kÀnna tillit till och som ger en korrekt bild av verkligheten. Det utgör en grundlÀggande infrastruktur för demokratin och för att medborgarna inte minst inför val lÀmnas möjlighet att ta övertÀnkta beslut vid valbÄsen.
I samma takt som antalet dagstidningar minskat har ocksÄ öppenheten och tillgÀngligheten till makthavare och beslutsfattare i samhÀllet minskat.
Pressens kris har jÀmförts med den kris varvsnÀringen gick igenom under 1970-talet. SmÄ och medelstora tidningar har köpts upp eller lagts ner. PÄ de flesta hÄll i Sverige finns i dag bara en lokaltidning kvar. MÄnga kommuner har inte lÀngre nÄgon lokal journalistiskt bevakning alls. Medborgarnas möjlighet att fÄ information har försÀmrats eller försvunnit helt. Kvar finns ryktesspridning och frÄn olika sociala medier spridda beskrivningar.
Med de nÀstan i monopolsituation kvarvarande och allt mer pÄ ekonomi och lönsamhet fokuserade tidningsföretagen har Àven journalistiken förÀndrats. Medan annons- och försÀljningsavdelningarna betraktas som nÀrande delar betraktas redaktionerna som kostnader. PÄ redaktion efter redaktion har antalet journalister dragits ner steg för steg. Det har ocksÄ pÄ ett pÄtagligt sÀtt pÄverkat journalistrollen.
Allt fÀrre tidningar ger sina medarbetare tid att verkligen granska och grÀva. Följden blir en allt ytligare och kommersialiserad journalistik.
Parallellt med att allt fĂ€rre journalister fĂ„r möjlighet att Ă€gna sig Ă„t att pĂ„ djupet granska alla sidor av samhĂ€llet har antalet pressekreterare, pr-konsulter och kommunikationsföretag med uppgift att forma friserade verklighetsbilder och skydda sina uppdragsgivare frĂ„n granskande journalistik ökat. Utvecklingen i Sverige gĂ„r â som Ă€ven Schermans SVT-reportage visade â i snabb takt Ă„t samma hĂ„ll som i USA. DĂ€r gĂ„r det nu fyra âkommunikatörerâ pĂ„ varje journalist. I dag gĂ„r det i Sverige minst tvĂ„ âkommunikatörerâ pĂ„ varje journalist.
Medan de som granskar fÄr allt snÀvare resurser och ser tidningar lÀggas ner eller förvandlas till gratis annonsblad kan pr-konsulterna konstatera hur de fÄr ut allt fler av sina friserade budskap.
Bland dem som uttrycker oro för utvecklingen finns statsvetare som Bo Rothstein, professor i statsvetenskap i Göteborg, och Jesper Falkheim, professor i kommunikation i Lund. BÄda har beskrivit det som djupt oroande nÀr balansen mellan dem som granskar och dem som företrÀder olika organisationer och intressen i samhÀllet blir skev och tilliten minskar.
Att hitta en bra och hÄllbar lösning pÄ den för det demokratiska samhÀllet allvarliga obalansen mellan granskare och granskade brÄdskar. Sociala medier och internet kan inte ersÀtta en seriös, genomarbetad och granskande journalistik.
Oberoende av hur den sedan distribueras behöver en levande demokrati starka granskare.
Det krĂ€ver bra och resursstarka redaktioner med vĂ€lskolade journalister med integritet och vilja att spegla verkligheten â fri frĂ„n pr-konsulternas tillrĂ€ttalagda pressmeddelanden. Utan den granskande och frĂ„n pr-folket oberoende grĂ€vandet journalistiken hade vi till exempel sannolikt aldrig fĂ„tt veta sĂ€rskilt mycket om hur det egentligen gick till nĂ€r Nya Karolinska i Solna blev vĂ€rldens dyraste men lĂ„ngtifrĂ„n mest vĂ€lfungerande sjukhus.
Robert Björkenwall
frilansjournalist, utredare med erfarenhet frÄn bl a riksdag och regeirngskansli och fackförbund
Jaan Ungerson
omvÀrldsanalytiker