Många har med rätta varnat för den vårdskuld som bara ökat när sjukvården under covid-19 tvingats fokusera på epidemin. Mer i skymundan växer också en annan skuld. En social skuld. Det är viktigt att politiker på alla nivåer öppnar ögonen för den.
Många socialsekreterare och biståndsbedömare vet att om ekonomin i en kommun blir ansträngd riskerar socialtjänstens behov att hamna under luppen. Det har vi sett förr. Låt inte det hända nu, politiker! Det vore bara en kortsiktig vinst. Att gömma sociala problem leder i slutänden till högre kostnader för hela samhället i form av ohälsa, utanförskap och barn som inte får den hjälp de behöver för att hamna rätt i livet.
Redan före epidemin var socialtjänsten i vårt län satt under press. Trycket kommer inte att minska. Hela nio av tio socialsekreterare i landet varnar för att våld, missbruk och psykisk ohälsa har ökat under epidemin. Det visar en ny undersökning från Akademikerförbundet SSR. Av de socialsekreterare som svarat i Uppsala län varnar 83 procent för samma sak. Socialsekreterarna har utbildning och kompetens att se de här problemen. Därför måste politikerna lyssna på larmsignalerna från våra medlemmar. Den är tydlig: skär inte på resurserna till socialtjänsten när Sverige går in i ett nytt ekonomiskt läge efter den nuvarande krisen.
Akademikerförbundet hade innan covid-19 bröt ut beställt en undersökning av opinionsinstitutet Novus, där uppdraget var att fråga alla förbundets biståndshandläggare om hur det faktiskt såg ut i den kommunala omsorg som ska värna de äldres behov under livets senare delar. Undersökningen visade en allvarlig lägesbild av hur det såg ut precis innan smittan bröt ut – och den förklarar sannolikt hur det kunde bli så illa i delar av landet, framförallt i Stockholm.
Att bedöma äldres behov och vilka insatser som behövs är en bedömning som styrs av både lagstiftning och kommunala riktlinjer. Lagstiftningens intentioner borde vara styrande, ändå säger nästan alla biståndsbedömare att bedömningen av de äldres behov styrs av kommunernas riktlinjer och var sjätte säger att stor hänsyn tas till kommunens budgetläge. Det har till om med gått så långt att nästan hälften upplevt påtryckningar från chefer i syfte att bevilja lägre insatser.
Men det är inte bara mer ekonomiska resurser som behövs, utan också en modernare socialtjänstlag. Efter sommaren kommer utredningen om en ändrad socialtjänstlag. Vi har länge krävt att professionens roll ska lyftas av utredningen. Det handlar om socialsekreterarnas och biståndsbedömarna möjlighet att fatta beslut när de upptäcker problem. Det kan handla om missbruk, våld i hemmet, barn som far illa eller barn med diagnoser och äldre som behöver stöd. Socialsekreterarna med sin expertis sitter på nyckelroller i bedömningar av hur de människorna ska få en stabil tillvaro. Det kan vara svåra beslut som måste föregås av gedigna utredningar. Men ändå är det i dag med ett ögonblicks penndrag möjligt för en nämndpolitiker att gripa in i ett socialtjänstärende som föregåtts av expertutredningar.
Något liknande skulle aldrig hända inom vården, att en patients plats i en vårdkö omprövas, mot en läkares bedömning. Faktum är att Sverige är det enda land i Norden där politiker kan gripa in i socialtjänsten på det sättet. Det är en rest från våra gamla fattigvårdslagar. Nu får regeringen snart möjlighet att kasta den lagstiftningen på sophögen. Inför hösten är vår uppmaning till alla politiker: ge socialtjänsten möjligheter att betala av den sociala skulden. Och ge verktyg i form av en socialtjänstlag för tjugohundratalet.