De nationella proven är inte allt

De nationella proven är bara en del av betygssättningen, skriver Maria Karlström med flera i en replik.

Debatt2020-12-24 11:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

REPLIK

De nationella proven i de olika ämnena ger bra information till lärare vad gäller elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven. De ger också bra tillfälle för lärare att utvärdera sin egen undervisning i och med att de nationella proven samrättas och det blir ett naturligt tillfälle för att diskutera de olika kunskapsnivåerna. Att de nationella proven stoppas en gång kommer inte att ha inverkan på lärares bedömning och betygssättning.

Om de nationella proven inte genomförs menar skribenterna (UNT 22/12) att det leder till en total subjektiv betygsättning ”där varje lärare behöver basera hela bedömningen utefter prov som denne själv både tagit fram och rättat”.

Ett vanligt missförstånd är att lärare endast bedömer provsituationer. Undervisande pedagoger har massor av information om elevernas kunskaper, inhämtade vid varje lektionstillfälle. De nationella proven måste kompletteras med denna information då de inte tar upp alla kunskapskrav.

De nationella proven ska väga tungt i betygsättningen men det betyder inte att om en elev av någon anledning missar ett gott resultat (pga  t ex sjukdom, nervositet) helt misslyckas i ämnet. Den övriga information som undervisande pedagog har, kan mycket väl ligga till grund för en rättvis bedömning. Den ska tas i beaktande.

Att betygsättningen blir mer subjektiv stämmer inte, en lärare har god kunskap i hur kunskapskraven bedöms. Lärare diskuterar kontinuerligt de olika kraven och arbetar ofta tillsammans med att utforma undervisning, uppgifter, bedömningsgrunder. Ett samarbete där lärare bedömer varandras arbeten existerar också. Nyexaminerade lärare har sin erfarne kollega som mentor och även där sker ett samarbete i form av samrättning och övriga diskussioner.

De nationella proven är en bra grund för detta samarbete, det är uppgifter som alla elever gör och som har gemensamt bedömningsmaterial. Erfarenheten av att diskutera och bedöma tidigare nationella prov är inte bortglömd och ett uteslutande av dem en gång kommer inte att påverka lärares förmåga att göra rättvisa bedömningar och i och med det sätta rättvisa betyg.

Dessutom kommer Skolverket att lägga ut nationella prov som skolor av eget val kan använda sig av och ha med som en del i bedömningen av elevens kunskapsnivå. Skillnaden är att dessa prov inte rapporteras och alltså inte kommer med i någon statistik.

Vissa ämnen har nationellt prov ibland, inom so och no ges prov i ett av de ämnen som ingår (historia, religion, samhällskunskap, geografi, kemi, fysik, biologi). Flera ämnen i grundskolan har inte nationella prov alls. Blir dessa ämnen då alltid orättvist bedömda?