Fem förslag för ett bättre företagsklimat i Uppsala

Uppsala rasar i företagsrankning, trots detta saknar vänsterstyret politisk vilja, skriver kommunalråden för före detta Alliansen.

Att skapa ett gott företagsklimat berör alla som bor och verkar i Uppsala, skriver samtliga kommunalråd från före detta Alliansen.

Att skapa ett gott företagsklimat berör alla som bor och verkar i Uppsala, skriver samtliga kommunalråd från före detta Alliansen.

Foto: Staffan Claesson/UNT arkiv

Debatt2024-11-16 06:45
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Trots Uppsalas goda förutsättningar ligger kommunen kvar på plats 221 av 290 i Svenskt Näringslivs årliga rankning av företagsklimatet. På tio år har Uppsala tappat 98 placeringar – en utveckling som är alarmerande. Uppsalas vänsterstyre har gång på gång uttryckt viljan att satsa på ett bättre företagsklimat, men resultaten uteblir.

Varför lyckas inte Uppsala, med sina resurser och tillgångar, prestera bättre? Saknas den politiska viljan?

Uppsalas näringslivsnestor Anders Wall påpekade nyligen att Uppsala kommun rankas så lågt som plats 273 av 290 vad gäller politikers attityd till företagare – och sjunker.

undefined
Kommunalråden för före detta Alliansen, från vänster: Sofia Andersson (M), Therez Almerfors (M), Ehsan Nasari (C), Jonas Segersam (KD) och Jennie Claesson (L).

Uppsalas företag sysselsätter över 109 000 människor och bidrar med närmare 34 miljarder kronor i skatt. De lägger grunden för vår välfärd. Utan ett expansivt näringsliv skulle vi inte ha råd med våra skolor, vårdcentraler och äldreomsorg.

Ett gott företagsklimat är därför inte bara en fråga för näringslivet utan berör alla som bor och verkar i Uppsala.

Ett attraktivt företagsklimat innebär att företag kan växa, anställa fler och bidra mer till den lokala ekonomin. Det handlar om att skapa en miljö där företag vill investera och expandera.

När Uppsala sjunker i rankningen, riskerar vi att tappa konkurrenskraft mot andra kommuner som erbjuder bättre villkor för företagare.

Det är särskilt oroande att många företag, särskilt småföretag och aktörer inom välfärdssektorn, känner sig missnöjda med kommunens insatser. En fjärdedel av företagen tvekar att lämna klagomål till kommunen och denna andel har ökat. Det är ett allvarligt problem när företagare inte vågar eller vill uttrycka sitt missnöje. Att företag känner sig överkörda eller ignorerade av kommunen skapar en negativ spiral där företagens förtroende för och vilja att investera i kommunen minskar.

Även om Uppsalas NKI (nöjd-kund-index) förbättrats räcker det inte. Hur företag bedömer enskilda avslutade ärenden är bara en liten del av det bredare företagsklimatet.

undefined
När Uppsala sjunker i Svenskt näringslivs rankning tappar kommunen konkurrenskraft mot andra kommuner, skriver kommunalråden.

För att lyfta företagsklimatet i Uppsala måste vi adressera hela processen – från företagens första kontakt med kommunen till uppföljning och resultat.

Detta behöver göras:

  1. Integrera företagsklimatet i hela kommunens arbete: För att företagsklimatet i Uppsala ska förbättras måste frågorna bli en naturlig del av kommunens dagliga arbete. Varje förvaltning måste förstå sin roll i att skapa ett bättre företagsklimat, och varje beslut som tas måste beakta hur det påverkar näringslivet.
  2. Uppföljning och utvärdering: Det räcker inte med att skapa strategidokument som beskriver hur företagsklimatet ska förbättras. Kommunen måste också följa upp resultatet och våga förändra arbetssätt där det inte fungerar. Ledarskapet måste vara tydligt och fokuserat på att verkligen göra skillnad.
  3. Bättre dialog med företagen: Kommunen behöver skapa en tryggare dialog med företagen, där de känner att deras åsikter och erfarenheter tas på allvar. Kommunen måste bli bättre på att lyssna på näringslivet och visa att de tar deras problem på allvar.
  4. Satsning på småföretag och välfärdsföretag: Det är framför allt de små företagen och välfärdsföretagen som upplever störst missnöje. Dessa sektorer är viktiga för Uppsalas ekonomiska mångfald och utveckling. Särskilda insatser bör riktas mot att förbättra deras villkor, till exempel genom snabbare handläggningstider, bättre service och mer stöd i tillståndsprocesser.
  5. Tryck tillbaka brottsligheten: Brott mot företag i Sverige kostar 100 miljarder kronor per år och hämmar företagens tillväxt. Kommunen behöver återställa tryggheten och stärka samverkan med näringslivet för att gemensamt hitta lämpliga åtgärder.

Uppsalas företagsklimat kan och måste bli bättre. Kommunen har alla förutsättningar att vara en ledande aktör i Sverige, men det kräver en konkret förändring av hur näringslivsfrågorna hanteras.

Företagen är nyckeln till vår framtida välfärd och behöver bästa möjliga förutsättningar att blomstra. Det är dags att kommunen tar företagsklimatet på allvar.