Få länder har så täta band som de nordiska och få länder samarbetar lika bra som vi. Den nordiska historien är blodig, men vi har lagt våra skillnader åt sidan och valt samarbete i stället för krig, samförstånd i stället för konflikt. Det är dags att utveckla det samarbetet och röra oss mot en nordisk förbundsstat.
2010 genomförde Nordiska rådet en opinionsundersökning där det konstaterades att 42 procent av Nordens befolkning var spontant positiva till tankarna om en nordisk förbundsstat eller federation, trots att frågan egentligen aldrig har diskuterats. Nordiska medborgare lever och arbetar redan i hög utsträckning i varandras länder, vi tittar på varandras tv-serier och lyssnar på varandras musik. De nordiska länderna har redan ett mellanstatligt samarbete genom det Nordiska rådet där företrädare möts, det existerar sedan 1954 en passunion och genom Nordiska konventionen garanteras vi rättigheter i varandras länder.
Samtidigt saknar vi reella möjligheter att planera gemensamma infrastrukturprojekt, vi saknar ett gemensamt militärt samarbete och mycket mer skulle kunna göras för att minska byråkrati och göra det enklare för nordiska medborgare att leva och handla över gränserna. Några som verkligen fått uppleva konsekvenserna av att varje land agerar för sig självt är de som pendlar mellan Malmö och Köpenhamn, där de svenska passkontrollerna försvårat vardagen avsevärt.
Tillsammans är vi 25 miljoner invånare och utgör en av världens tio största ekonomier, räknat i BNP är vår ekonomi redan i dag större än Spaniens, trots att Spanien är nästan dubbelt så stort. Genom en gemensam konstitution, och ett parlament som beslutar om grundläggande regler för att nordiska medborgare ska kunna handla, resa, jobba och leva i varandras länder så skulle vår gemensamma ekonomi kunna växa ytterligare. Vi skulle kunna möta våra gemensamma utmaningar tillsammans och skulle därmed också stärka vår roll i andra gränsöverskridande samarbeten, till exempel EU och FN.
Samtidigt är det viktigt att poängtera att detta inte handlar om att ta bort ländernas självständighet, utan att komplettera den. Förbundsstatens makt bör vara begränsad till gränsöverskridande områden som definieras i en gemensam konstitution.
Anders Rehnberg
EU -och utrikespolitisk talesperson, Liberala ungdomsförbundet
Christoffer Karlsson
Säkerhetspolitisk talesperson, Liberala ungdomsförbundet