Det så kallade fyrspårsavtalet är helt dominerande för hur Knivsta kommun ska utvecklas under 35 år framåt. Avtalet innebär i korthet att staten bygger ytterligare två järnvägsspår och en ny station. Kommunen ser till att man kan bygga 15 000 nya bostäder, ungefär en tredubbling mot i dag. Förslaget från Trafikverket, (Förslag till Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033), innehåller inte pengarna för att slutföra statens åtaganden inom avtalets tidsram. Nu får vi se om den socialdemokratiska regeringen ändå vill finansiera sin del i Uppsalas och Knivstas så kallade stadsbyggnadsavtal. Det är uppenbart att ansvarigt organ tycker att det finns viktigare saker att lägga pengarna på, främst att möta behoven för orter med nya tunga industrietableringar.
Oavsett utgången av detta har grunderna för avtalet från 2017 redan blivit passé. Regeringen saknade bostadsförsörjningspolitik utan förlitade sig på att marknaden kunde bygga bostadsrätter utan statlig finansiering. Eftersom bostadsrätter ”alltid” ökade i värde så kunde bankerna låna ut mer och mer pengar. Då blev även Knivsta intressant för bostadsbyggande i stor skala. Som de flesta vet så är detta över nu. Amorteringskrav har dämpat möjligheten att låna och efterfrågan har därmed sjunkit.
Samma ekonomi skulle även bekosta de ambitiösa miljömålen i avtalet vilket ökade boendekostnaderna. Tog man bort parkeringar kunde dessa sänkas något. De nya invånarna skulle tvingas att bli mer ”hållbara” genom att inte äga bil utan vara helt beroende av tåg- och busstransporter. Det blev ohållbart under delar av pandemin när ingen skulle åka med kollektivtrafik. I dag när detta skrivs ligger järnvägstrafiken lamslagen efter ställverksbrand och växelproblem.
Åker- och betesmark är inritad för exploatering i avtalet, mark som i dag är natur ska ersättas med hus, asfalt och små grönytor. Exploateringen leder till stor miljöpåverkan både på lång och kort sikt. Är de pengar som läggs på detta projekt rimliga jämfört med den miljönytta som eventuellt uppstår? Om marknaden inte kan bekosta projektet, vem ska då göra det?
Att skapa täta stadsliknande kvarter mitt ibland trivsamma boendemiljöer i Alsike och Knivsta samlar få entusiaster bland dagens invånare. En ny station i Alsike när Knivstas ligger några kilometer bort är inget som behövs idag, behövs det i morgon?
En av erfarenheterna från pandemin är att det inte är hållbart att bo i små lägenheter. En hyresrätt på tre rum eller mer innebär alldeles för hög månadshyra och väldigt få byggs. I Knivsta uppförs mest små hyresrätter idag. Det är inte socialt hållbart och är inte vad som efterfrågas.
Lokalpartiet Knivsta.Nu är positiva till nya spår men vill att dagens järnvägslinjer sköts och underhålls. Våra resenärer behöver trygga och punktliga tåg och bussförbindelser, det som levereras nu är inte acceptabelt.
Tiden har sprungit förbi avtalet från 2017. Knivsta kommun har redan vädjat till staten att tänka om en gång, det kanske är dags att ge staten en ny chans att dra sig ur och lämna tillbaka Knivstas framtid till invånarna igen?