Dags att ge landsbygden bättre förutsättningar.

Sänk skatten för landsbygdens befolkning, skriver Claes Littorin.

Debatt2020-12-04 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är ingen tillfällighet att det är de större städerna som drabbats hårdast av covid-19. Ju fler individer och ju tätare dessa bor, desto större möjligheter för virus och andra smittor att föröka sig. Det är därför helt bakvänt att man i städer och tätorter som redan har ett tillräckligt stort invånarantal för att ha underlag för skolor, hälsocentraler och liknande vill växa. Uppsala är ett praktexempel, kanske skräckexempel, på hur ett långvarigt feltänk skapar en miljö som bakterier och virus trivs extra bra i.

Sverige är ett stort land med en landsbygd som behöver få ta del av samhällsservicen i mycket högre grad. Landsbygdspartiet oberoende vill därför införa differentierad kommunalskatt och arbetsgivaravgift inom kommunerna. Ju längre från servicen – desto lägre kommunalskatt. Genom att höja kommunalskatten några öre för det stora flertalet, skapas utrymme för en sänkning av skatten för de, som trots att de i dag betalar samma kommunalskatt, inte får ta del av samma service.

I den modell som vi har tagit fram är systemet helt självfinansierande. Det är också så att differentierad kommunalskatt kan löna sig för kommunerna, eftersom varje förbättring av servicen utanför större städer och tätorter, medför ökade skatteintäkter. Vilken kommun vill inte ha mera inkomster? Ett system som dels är rättvist beroende på tillgång och närhet till service, dels ett incitament för kommunledningen att bry sig om alla kommunens invånare.

Modellen kan även tillämpas för en differentierad arbetsgivaravgift vilket skulle göra landsbygden mer attraktiv för etablering av företag, också en viktig faktor för att hela kommunerna ska leva.