Sverige befinner sig i en allvarlig kris på en rad plan. Inte minst hälso- och sjukvården har fått betala ett högt pris för den pandemi som rullar både nationellt och utanför våra gränser.
Men trots att krisen drabbar hela vårt land så har vi fortfarande 21 olika regioner som organiserar och bedriver sjukvård på sitt sätt. Lika många krisledningar ska också leda och samordna de resurser som behövs för att hantera de effekter som covid-19 har på sjukvården i det egna länet.
Vi kan dagligen se hur de nationella myndigheterna agerar för att ta fram riktlinjer och ge rekommendationer, råd och stöd som ska fungera i hela landet.
Men när nya riktlinjer dyker upp på nationell nivå så har reaktionerna ute i regionerna varierat. De lokala anpassningarna innebär att prioriteringarna kring vården under corona skiftat. Även tillgången på skyddsmaterial och teknisk utrustning har varierat runtom i landet under krisen. Varje region har här försökt lösa sina behov efter sin förmåga.
Även om många av lösningarna har fungerat så behöver vårt land rustas bättre för att kunna hantera kriser som slår mot hela Sverige.
För att säkra en välfungerade hälso- och sjukvårdsorganisation i hela Sverige, som kan ge en jämlik och god vård på lika villkor till hela befolkningen – så behöver vi bryta upp den gamla strukturen. Landstingen som konstruktion är i dag 158 år gammal. I dag har vi krav på både sjukvård och logistik som ser helt annorlunda ut än då.
Än så länge så rullar krisen på i en akut fas. Att rädda liv och minska risken för smittspridning är högsta prioritet.
När krisen ebbat ut behöver vi ta tag i frågan om hur sjukhusvården ska organiseras för att fungera även under större globala och nationella kriser. Det kommer nya kriser och utmaningar och vi måste förbereda oss för dessa, redan nu.
Vi kristdemokrater ha länge lyft fördelarna med att införa en nationell styrning av vården, där staten som huvudman kan se till helheten och vad som är bäst för medborgare i hela landet i tider av kriser och under lugnare perioder.
Här har vårt grannland Norge hunnit före där alla sjukhus ägs av staten
Om vi i dag stod inför ett beslut om hur hälso- och sjukvården ska organiseras är det svårt att tro att någon skulle komma på tanken att dela upp den i 21 självstyrande regioner. Idén skulle framstå som ologisk.
Att ha 21 regioner som gör på 21 olika sätt kan helt enkelt inte vara den bästa lösningen.
Verkligheten har sprungit ifrån regionerna
Coronakrisen visar att vården bör styras nationellt
För att säkra en välfungerade hälso- och sjukvårdsorganisation i hela Sverige, som kan ge en jämlik och god vård på lika villkor till hela befolkningen så behöver vi bryta upp den gamla strukturen.skriver Björn-Owe Björk, Mimmi Westerlund och Mikael Oscarsson.
Om vi i dag stod inför ett beslut om hur hälso- och sjukvården ska organiseras är det svårt att tro att någon skulle komma på tanken att dela upp den i 21 självstyrande regioner, skriver Björn-Owe Björk, Mimmi Westerlund och Mikael Oscarsson.
Foto: Angelica Klang/Privat/Rickard L. Eriksson
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.