Muharrem Demirok, Martina Johansson, Ulrika Liljeberg, Abir Al-Sahlani och Claes Nyberg (samtliga C).
Nästan var femte ung hbtqi-person i Sverige uppger att någon försökt påverka deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck, enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors nationella ungdomsenkät (2021).
Fem procent uppger att de utsatts för allvarligare former av omvändelseförsök, som tvångsgifte, uppfostringsresor utomlands samt hot och våld. Det handlar även om olika former av “behandling”, som medicinering, gruppterapi, böner eller exorcism.
Det är dags för regeringen att ta krafttag mot omvändelseförsök och skärpa demokrativillkoret så att inga kyrkor, samfund, församlingar eller närliggande organisationer som ägnar sig åt omvändelseförsök på något sätt tilldelas skattepengar.
I sommar har Pride firats i flera städer runt om i Sverige, där många av oss har dansat loss i parader och manifesterat det självklara.
Alla människors lika rätt och värde, rätten att älska den man vill, vara den man är och se sin familj bli respekterad. Men mitt i firandet finns också ett djupt allvar.
I Europa går konservativa och högerpopulistiska krafter framåt. Ett tag var en tredjedel av Polen klassat som en hbtqi-fri zon, och landet klassas i dag som ett av de minst hbtqi-vänliga länderna i Europa, enligt den europeiska hbtqi-paraplyorganisationen ILGA Europe.
I samma undersökning ser vi tyvärr att Sverige blir omsprungna. Vi tappar i rankingen för fjärde året i rad, och är nu sämst i Norden på hbtqi-frågor.
Det här borde regeringen ta på stort allvar. Ändå släpar de benen efter sig.
Enligt RFSL, och andra som arbetar för att ta fler steg framåt, har reformtakten för att främja hbtqi-rättigheter stannat av. En av de stora orsakerna är att regeringen fortfarande inte presenterat en ny handlingsplan. Trots att den förra gick ut vid årsskiftet.
Under det gångna året har dock ett viktigt framsteg gjorts. Tack vare att Moderaterna och Liberalerna rundade sina samarbetspartier Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna så kunde vi i riksdagen besluta om en ny modern könstillhörighetslag.
Det är verkligen en lagstiftning att vara stolta över, men det är inte läge att nöjt luta sig tillbaka.
Till exempel har vi ännu inget ordentligt förbud mot omvändelseförsök på plats.
Under sommaren 2022 rapporterade Dagens Nyheter hur skattepengar gått till religiösa församlingar som vill ”omvända” homosexuella. Församlingar ordnade bland annat demonutdrivning för att försöka få medlemmar att sluta vara homosexuella.
Senare avslöjade DN hur svenska biståndspengar gått till organisationer som bedrivit omvändelseförsök. Det är naturligtvis helt oacceptabelt.
Granskningen väckte starka reaktioner. Både Ebba Busch (KD) och Camilla Waltersson Grönvall (M), i dag ministrar i regeringen, öppnade då upp för att skärpa lagstiftningen och förbjuda omvändelseförsök.
Även Ulf Kristersson (M) var tydlig och sa i en intervju med QX att det vore ”en viktig signal, att Sverige är ett tolerant land, att vi sätter ned foten och säger att det finns saker som vi inte tänker kompromissa med i Sverige.”
Snart två år har gått. Det är dags att börja leverera.
En utredning som presenterades i fjol menar att en särskild straffbestämmelse för omvändelseförsök sannolikt inte skulle vara effektiv. Vi delar inte den utredningens bedömning.
Centerpartiet kräver nu att en ny utredning tillsätts för att ta fram bättre underlag för hur en kriminalisering av omvändelseförsök, eller annat fullgott rättsligt skydd, skulle kunna se ut.
I dag betalas statligt stöd ut till kyrkor, samfund och församlingar baserat på att vissa krav uppfylls, bland annat demokrativillkoret. Det låter bra, men faktum är att demokrativillkoret har stora brister.
I regeringens nya lag framgår det att omvändelseförsök riktade mot unga står i strid med demokrativillkoret, men omvändelseförsök riktade mot vuxna nämns över huvud taget inte. Det är oacceptabelt.
Centerpartiet anser att det tydligt måste framgå att alla former av omvändelseförsök, oavsett ålder, står i strid med demokrativillkoret och därför utgör en exkluderingsgrund. Inga skattemedel ska på något sätt gå till dem som ägnar sig åt omvändelseförsök.
Innan valet fanns det en bred politisk vilja om ett förbud. Så låt oss göra det som många länder redan fattat beslut om.
Det är dags att tydligt visa, att det finns saker som det inte går att kompromissa om. Alla människors lika rätt och värde, rätten att älska den man vill och vara den man är, är en sådan sak.