När cannabisrökningen spreds i västerlandet på 1960-talet var halten av den rusgivande substansen, THC, i rökbart växtmaterial (marijuana) omkring en procent. Sedan dess har förädlingsarbete ökat halterna väsentligt. I dag kan THC-halten uppgå till 20 procent i marijuana, till över 25 procent i kåda (haschisch) samt i extrakt till 60 procent.

Sedan millennieskiftet har en rad syntetiska cannabinoider introducerats. De kan vara ytterst potenta och redan vid tillförsel av små mängder ge rus med risk för psykoser och till och med dödsfall. 

Nyligen har en forskningsöversikt tydliggjort bilden av risker med cannabis. Översikten, som publicerats av svenska forskare, visar att cannabisrökning ger upphov till beroende. En sjättedel av dem som börjar röka i ungdomen utvecklar beroende, och bland dem som använder cannabis dagligen 33–50 procent. 

Det är således ingen bagatell att pröva cannabis. Bland andra ökade risker märks minnesstörningar, arbetslöshet, våldsbenägenhet och ökat behov av socialbidrag i vuxen ålder.

Risken för psykos är så betydande att tio procent av alla fall av kronisk psykos skulle förhindras om inget cannabisbruk förekom. Missbrukarna riskerar också att bli socialt isolerade och ställas utanför samhällsgemenskapen. 

Den hittills mest omfattande forskningsrapporten i sitt slag på befolkningsnivå presenterades nyligen i den erkända brittiska läkartidningen The Lancet. Rapportenpekar tydligt på risken för förstagångspsykoser vid cannabisbruk. I studien rekryterades patienter från elva områden, tio i Europa, bland annat Amsterdam, London och Paris, samt ett område i Brasilien. Data inhämtades från perioden 2010–2015. Totalt ingick efter gallring 901 patienter som haft en första psykosepisod i samband med cannabisintag. Som kontroller användes data från 1 237 individer från samma upptagningsområden. 

Psykospatienterna hade rökt mer cannabis eller använt mer andra droger än kontrollgruppen.

De som rökte cannabis dagligen hade ökade risker för att ha drabbats av psykos jämfört med dem som inte använt cannabis. De som rökte cannabis för mer än 20 euro per vecka hade fördubblad psykosrisk.

När man korrigerade för olika faktorer visade det sig att daglig konsumtion av högpotent cannabis (mer än 10 procent THC) medförde en fyrfaldigad risk för psykos. 

Städer som hade en hög användning av cannabis generellt hade också den mest frekventa konsumtionen av högpotent cannabis. De hade också de mest förhöjda riskerna för psykosreaktioner, för Paris fyra gånger, för London fem och för Amsterdam nio gånger högre.

Forskarna drar slutsatsen att den starkaste oberoende faktorn för att förutsäga om en person riskerar en psykotisk störning är daglig konsumtion av högpotent cannabis. 

Många av de här redovisade riskerna med cannabis är knappast kända i sociala medier, där de dränks av ett brus med desinformation om ofarligheten hos cannabis. 

Cannabisbruket utgör en betydande risk för svenska ungdomars psykiska hälsa.

Än allvarligare blir situationen genom att svensk barn- och ungdomspsykiatri under senare år drabbats av allvarliga nedskärningar. Samtidigt ökar behoven. Väntetiderna blir långa. Ungdomar som experimenterar med cannabis riskerar därmed att glida in i de tidiga psykiska och sociala störningarna utan att någon reagerar. Ett allvarligt tecken på att vårdsystemet inte tillräckligt tidigt fångar upp ungdomar med pågående missbruk är att de flesta som hittas av polisen genom deras urinprov är tidigare okända inom vårdsektorn. 

Här är det uppenbart att samhället måste utveckla nya modeller för att tidigt fånga upp ungdomar med pågående cannabisbruk.

De aktuella studierna skickar en mycket viktig och tydlig varningssignal att friare och därmed ökad tillgång till cannabis innebär ett högt spel med den psykiska hälsan hos dagens och morgondagens ungdomar.