Bostadsbyggandet i Sverige har minskat kraftigt under det senaste året. Höga byggkostnader och stigande räntor gör att många byggstarter skjuts upp. Hittills i år har 384 byggbolag gått i konkurs och fler än 6000 personer inom byggbranschen har varslats. Vi står inför den värsta byggkrisen i Sverige på årtionden.
Även i Uppsala har bostadsbyggandet åkt på en tvärnit. Under 2023 halverades antalet byggstarter i Uppsala jämfört med tidigare år. I Uppsala län ökade varslen inom byggsektorn med 159 procent jämfört med föregående år.
Stockholms Handelskammare släppte nyligen en rapport som räknar med att de samlade kostnaderna för ett fallande bostadsbyggande i Uppsala län riskerar att resultera i ett produktionsbortfall på upp mot 40 miljarder kronor. ”Det här är en larmrapport. Nu måste politiken vakna till” sa Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms handelskammare, när rapporten släpptes.
När varningslamporna lyser, har Ulf Kristerssons regering valt att sätta sig vid sidlinjen och se på i stället för att vidta åtgärder. Detta trots att regeringen vid upprepade gånger blivit uppvaktade av branschföreträdare och fackförbund med krav på åtgärder för att få i gång byggandet.
Om inget görs kommer detta leda till en förvärrad bostadsbrist med fler varsel och ökad arbetslöshet i byggbranschen som sedan sprider sig till andra närliggande branscher. Inställda byggprojekt och uteblivna investeringar gör att Uppsalas företag går miste om stora intäkter vilket kommer få en negativ inverkan på jobb och tillväxt i Uppsala.
När stora delar av byggindustrins arbetskraft nu lämnar branschen försvinner den kompetens och erfarenhet som behövs när konjunkturen väl vänder och bostadsbyggandet tilltar. Fackförbundet Byggnads varnar för att en hel generation av byggnadsarbetare riskerar att försvinna. Det skedde under 90-talskrisen och det tog många år innan branschen fick tillbaka den förlorade kompetensen.
Det rödgröna styret i Uppsala har satt som mål att Uppsala ska möjliggöra för ett bostadsbyggande om 2 000-3 000 nya bostäder per år. Därför för vi en aktiv markpolitik som ska ge så goda förutsättningar som möjligt för bostadsbyggande i kommunen. Kommunens bostadsbolag Uppsalahem arbetar målinriktat för att skapa förutsättningar för att bygga nya bostäder trots det tuffa ekonomiska läget. Förra året togs det spadtag för byggandet av 350 studentlägenheter i Kåbo och på Rackarberget.
Men för att vända byggkrisen krävs det handling på nationell nivå. Nu måste staten ta ett större ansvar för att understödja byggbranschen i den djupa kris man befinner sig i. Vi socialdemokrater har lagt fram flera konkreta förslag i riksdagen för att stimulera byggandet och rädda svenska jobb:
- En statlig byggstimulans som ser till att det är möjligt att bygga ungdoms- och studentbostäder till rimliga hyror och bostäder i snabbt växande kommuner.
- Statliga byggkrediter i form av en förmånlig statlig medfinansiering till nyproduktion som minskar risken för byggföretag och få ner investeringskostnaderna generellt.
- Ett reformerat ROT-avdrag med ett 50-procentigt avdrag för energieffektivisering som både kan stimulera byggsektorn och leda till lägre elräkningar för vanligt folk.
- Etablera ett statligt ägt fastighetsbolag. Vi vill gå vidare med detta förslag för att hålla byggandet uppe i en period där det generellt sett störtdyker och låta staten ta en mer aktiv roll i att rusta utsatta områden.
Tyvärr har regeringen nobbat alla våra förslag.
Avsaknaden av en nationell bostadspolitik gör Sverige fattigare. Regeringens passivitet är ett svek mot alla arbetare inom byggindustrin som bygger Uppsala och Sverige. När ett land befinner sig i ekonomisk kris måste en regering visa ledarskap och ta kontroll över situationen.