Regeringen har kritiserats för att slå samman klimat- och miljöfrågorna med närings- och energifrågorna i ett stort departement, men det kan vara bra att ta samlat grepp för att effektivt nå globalt resultat. Inför vad många upplever som en hotande katastrof där nuvarande åtgärder är hopplöst otillräckliga för att nå de uppsatta klimatmålen, måste man vara beredd att ompröva både retorik och vilka åtgärder som bör prioriteras. Kanske måste man också vara beredd att slakta några heliga kor.
Växthuseffekten upptäcktes redan 1895 av fysikaliske kemisten Svante Arrhenius (den förste svenske Nobelpristagaren). Han förutspådde att fördubblad koldioxidhalt i atmosfären skulle höja jordens temperatur med 4 grader. Global uppvärmning kan ses som effekt av flera hundra års utsläpp av koldioxid. Det självklara receptet, att stoppa utsläppen genom att ersätta kolhaltiga bränslen med andra energidrivmedel, kräver emellertid en global syn och mera omfattande åtgärder än flertalet politiker verkar beredda till.
Olika energikällor rankas efter tillgänglighet, ekonomi och miljövänlighet: solenergi kommer högst, men inte enbart producerad lokalt utan från storskaliga solfarmar i ökenområden, i analogi med det storskaliga projekt där solenergi från öken i Australien ska leverera el till Singapore via en 400 mil undervattenskabel. Vind- och vattenkraft kommer också högt men kan kräva eftergifter då det gäller naturen.
Det går att med en enkel energibudget lösa utsläppsproblemen, få energin i balans och bromsa temperaturhöjningen i linje med Parisavtalet. Men då måste man bryta mot nuvarande EU-lagstiftning och vad som definieras som förnybar energi.
Vi måste till exempel bortse från skillnader mellan olika kolbränslen och på sikt avstå från alla. Inklusive biobränslen, som ger (minst) lika mycket koldioxid som naturgas och andra fossila bränslen. Några få biobränslen är acceptabla, till exempel metan från förmultning av kreatursgödsel och skogsavfall, eftersom fri metan är en värre växthusgas än koldioxid. Men att via reduktionsplikt ersätta del av fossil diesel med biodiesel är ingen bra idé. EU:s ETS (Emissions Trading System) och reduktionsplikt som styrmedel är tandlösa politiska påhitt.
Det är också viktigt att prioritera solenergi på platser med särskilt många soltimmar. I Sverige kan solceller på hustak ge viktiga bidrag men på internationell nivå behövs stora satsningar på solcellsparker i Spanien och Marocko.
Vid sidan av elektrisk energi är vätgas framställd genom elektrolys av vatten ett viktigt energimedium som därtill kan användas för lagring av energi – vätgas i tankar under tryck. Energin återfås enkelt som el i bränsleceller där vätet kombineras med syre från luften och bara ger vatten som avgaser. Solenergin kan alltså antingen transporteras som el via kablar alternativt lagras och transporteras som vätgas i gasledningar.
Detta är ett utmanande transnationellt samarbetsprojekt som kräver omfattande investeringar, men jag förutspår det bli effektivt och på sikt ekonomiskt lönsamt.
Vi måste också vara beredda göra uppoffringar i vår egen natur genom att exploatera mer vind- och vattenkraft. I Sverige kan vi bygga ut den "heliga” Vindelälven och andra älvar i Norrland. Vattenkraft är en av de effektivaste och miljövänligaste energikällorna.
Kärnkraften bör också fortsätta att underhållas och även om möjligt nyinstalleras i form av små modulära reaktorer, i till exempel Barsebäck, för att tillgodose elbehov i Sydsverige.
Det är också så att vi måste bereda oss på allvarliga framtida konsekvenser av redan skedd temperaturhöjning, saker som kommer att släpa efter länge även om vi skulle lyckas stoppa utsläppen omedelbart. För att motverka en kraftig höjning av havsnivåerna på grund av smältning av landis i Antarktis och på Grönland bör stora färskvattenmagasin byggas, framför allt i utvecklingsländer. Dessa kan både tjäna det ökande behovet av rent vatten där och även användas för lagring av energi. Också detta är i Sverige ett argument för utbyggnad av vattenkraften.