Vi talar om klimatet varje dag. Men gör vi något åt det? Några gör något hela tiden, oförtröttligt och gratis. Träden. De tar upp cirka 25 procent av den koldioxiden vi släpper ut, och producerar syre. Trädet är vår bästa vän – förlåt alla hundar.
Uppsala kommun säger sig värna om våra stadsträd och kräver de som hugger ner dem på höga böter. Om det inte är de själva som gör det.
Och träd och natur nedvärderas där kommunen vill bygga bostäder vilket framgår av några aktuella byggplaner.
Man kan exempelvis kalla träden något förklenande som de i Seminarieparken. ”Vi bygger bara i granhäcken” sa man från kommunen.
”Granhäcken” är egentligen en fin skogsridå av olika sorts träd som förbättrar luften och fotbollsplanen behövs för tusentals människor i stadsdelen.
Och hus är för övrigt tänkta att stå både på fotbollsplanen och där träden mot gatan nu står.
I Eriksberg ska Blodstensskogen ryka, denna idylliska lilla skog, älskad av alla och en spridningskorridor för många växt- och djurarter.
Det blir mycket natur kvar säger kommunen, vi ska bara ha tre till fyra höghus och en väg för trafik där.
Under hösten kom en byggplan om Kvarntorget. På Torkelsgatan finns en vacker trädallé. I planen står: ”Detaljplanen innebär att den innersta trädraden kan behöva tas ned, eftersom träden annars hamnar för nära fasaden”. Observera att fasaden inte är byggd men träden finns där. Det nya huset efter att Elonhuset rivits ska tydligen tvunget flyttas ut mot gatan.
Argumentet man tar till för att träden kan tas ner är att det inte finns rödlistade arter och inga fladdermöss i dem (vad förväntar man sig i gatumiljö) och en del träd har några döda grenar.
Det är normalt enligt experter och till och med helt döda träd kan få stå kvar i alléer. De omfattas av biotopskydd.
Ny är också planen om kvarteret Ångkvarnen som kan blir en vacker stadsdel med gamla tegelhus för 900 bostäder och 2000 invånare. Där vill man ta bort träden mot Fyrisån. Men en” kvarterspark” ska byggas, 2000 kvadratmeter stor, alltså inte större än två villatomter. (Enligt Kommunens Parkplan ska en kvarterspark vara 10000 kvadratmeter)
Det blir en (1) kvadratmeter parkyta per person.
”Här finns rum för att mötas och umgås men också för att sitta i avskildhet och betrakta” står det i planen. Så särskilt avskilt blir det väl inte. Men parkytan är tillräcklig med hänsyn till markpriset i detta centrala läge, tyckte byggherrarna.
Vad är folkhälsan värd i pengar? Det är dessutom en annan tid nu.
Klimathotet är en realitet. De tre största städerna i Sverige har förutom parker, hav som liksom träd kan ta upp 25 procent av koldioxiden i luften. Vi har bara Fyrisån. Så stadsträden behövs.
Naturen kommer att behöva mer utrymme i framtidens städer, står det i tidningen Arkitektur nr 6. Det sa man också nyligen på ett toppmöte, C40, ett globalt samarbete av ledare från världsstäder för att rädda planeten. Den svenska deltagaren ansåg att vi i Sverige har mycket att lära av utländska kollegor.
I Tel Aviv planterar staden ett träd i timmen. Oslo ska plantera 10 000 träd nästa år och 100 000 fram till år 2030 trots att staden har mellan 700 000 och 1,2 miljoner träd. Köpenhamn vill bli världens första koldioxidneutrala stad redan 2025.
De satsar bland annat på ”cirkulär arkitektur”, att man återanvänder byggmaterial i nya hus från hus som rivs. Det borde vi göra mer – cement- och stålindustrin orsakar mer koldioxidutsläpp än flyget. Varför inte gammalt tegel på de nya husen i Ångkvarn?
SLU bedriver forskning om växtförädling för framtidens klimat, men riskerar nu att få sina fält för försöksodling bebyggda av bostäder, på grund av kommunens kohandel med staten, för att få spårvagn och fyrspår till Stockholm mot att 33 000 bostäder byggs i södra staden. ”Det blir en rejäl förändring runt Ultuna men med behållen lantlig upplevelse” sa Erik Pelling (S) i UNT 6/10.
En lantlig känsla i stället för odlingsmark?! Freda forskningsfält för framtida föda. Ultuna ska ha den mark de behöver.
Är inte Uppsala, världens klimatstad, på fel väg?