Vi talar om klimatet varje dag. Men gör vi nĂ„got Ă„t det? NĂ„gra gör nĂ„got hela tiden, oförtröttligt och gratis. TrĂ€den. De tar upp cirka 25 procent av den koldioxiden vi slĂ€pper ut, och producerar syre. TrĂ€det Ă€r vĂ„r bĂ€sta vĂ€n â förlĂ„t alla hundar.
Uppsala kommun sÀger sig vÀrna om vÄra stadstrÀd och krÀver de som hugger ner dem pÄ höga böter. Om det inte Àr de sjÀlva som gör det.
Och trÀd och natur nedvÀrderas dÀr kommunen vill bygga bostÀder vilket framgÄr av nÄgra aktuella byggplaner.
Man kan exempelvis kalla trĂ€den nĂ„got förklenande som de i Seminarieparken. âVi bygger bara i granhĂ€ckenâ sa man frĂ„n kommunen.
âGranhĂ€ckenâ Ă€r egentligen en fin skogsridĂ„ av olika sorts trĂ€d som förbĂ€ttrar luften och fotbollsplanen behövs för tusentals mĂ€nniskor i stadsdelen.
Och hus Àr för övrigt tÀnkta att stÄ bÄde pÄ fotbollsplanen och dÀr trÀden mot gatan nu stÄr.
I Eriksberg ska Blodstensskogen ryka, denna idylliska lilla skog, Àlskad av alla och en spridningskorridor för mÄnga vÀxt- och djurarter.
Det blir mycket natur kvar sÀger kommunen, vi ska bara ha tre till fyra höghus och en vÀg för trafik dÀr.
Under hösten kom en byggplan om Kvarntorget. PĂ„ Torkelsgatan finns en vacker trĂ€dallĂ©. I planen stĂ„r: âDetaljplanen innebĂ€r att den innersta trĂ€draden kan behöva tas ned, eftersom trĂ€den annars hamnar för nĂ€ra fasadenâ. Observera att fasaden inte Ă€r byggd men trĂ€den finns dĂ€r. Det nya huset efter att Elonhuset rivits ska tydligen tvunget flyttas ut mot gatan.
Argumentet man tar till för att trÀden kan tas ner Àr att det inte finns rödlistade arter och inga fladdermöss i dem (vad förvÀntar man sig i gatumiljö) och en del trÀd har nÄgra döda grenar.
Det Àr normalt enligt experter och till och med helt döda trÀd kan fÄ stÄ kvar i alléer. De omfattas av biotopskydd.
Ny Ă€r ocksĂ„ planen om kvarteret Ă ngkvarnen som kan blir en vacker stadsdel med gamla tegelhus för 900 bostĂ€der och 2000 invĂ„nare. DĂ€r vill man ta bort trĂ€den mot FyrisĂ„n. Men enâ kvartersparkâ ska byggas, 2000 kvadratmeter stor, alltsĂ„ inte större Ă€n tvĂ„ villatomter. (Enligt Kommunens Parkplan ska en kvarterspark vara 10000 kvadratmeter)
Det blir en (1) kvadratmeter parkyta per person.
âHĂ€r finns rum för att mötas och umgĂ„s men ocksĂ„ för att sitta i avskildhet och betraktaâ stĂ„r det i planen. SĂ„ sĂ€rskilt avskilt blir det vĂ€l inte. Men parkytan Ă€r tillrĂ€cklig med hĂ€nsyn till markpriset i detta centrala lĂ€ge, tyckte byggherrarna.
Vad Àr folkhÀlsan vÀrd i pengar? Det Àr dessutom en annan tid nu.
Klimathotet Àr en realitet. De tre största stÀderna i Sverige har förutom parker, hav som liksom trÀd kan ta upp 25 procent av koldioxiden i luften. Vi har bara FyrisÄn. SÄ stadstrÀden behövs.
Naturen kommer att behöva mer utrymme i framtidens stÀder, stÄr det i tidningen Arkitektur nr 6. Det sa man ocksÄ nyligen pÄ ett toppmöte, C40, ett globalt samarbete av ledare frÄn vÀrldsstÀder för att rÀdda planeten. Den svenska deltagaren ansÄg att vi i Sverige har mycket att lÀra av utlÀndska kollegor.
I Tel Aviv planterar staden ett trÀd i timmen. Oslo ska plantera 10 000 trÀd nÀsta Är och 100 000 fram till Är 2030 trots att staden har mellan 700 000 och 1,2 miljoner trÀd. Köpenhamn vill bli vÀrldens första koldioxidneutrala stad redan 2025.
De satsar bland annat pĂ„ âcirkulĂ€r arkitekturâ, att man Ă„teranvĂ€nder byggmaterial i nya hus frĂ„n hus som rivs. Det borde vi göra mer â cement- och stĂ„lindustrin orsakar mer koldioxidutslĂ€pp Ă€n flyget. Varför inte gammalt tegel pĂ„ de nya husen i Ă ngkvarn?
SLU bedriver forskning om vĂ€xtförĂ€dling för framtidens klimat, men riskerar nu att fĂ„ sina fĂ€lt för försöksodling bebyggda av bostĂ€der, pĂ„ grund av kommunens kohandel med staten, för att fĂ„ spĂ„rvagn och fyrspĂ„r till Stockholm mot att 33 000 bostĂ€der byggs i södra staden. âDet blir en rejĂ€l förĂ€ndring runt Ultuna men med behĂ„llen lantlig upplevelseâ sa Erik Pelling (S) i UNT 6/10.
En lantlig kÀnsla i stÀllet för odlingsmark?! Freda forskningsfÀlt för framtida föda. Ultuna ska ha den mark de behöver.
Ăr inte Uppsala, vĂ€rldens klimatstad, pĂ„ fel vĂ€g?