Bygg med hÀnsyn till klimat och miljö

Naturen kommer att behöva mer utrymme i framtidens stĂ€der. Är inte Uppsala i sĂ„ fall pĂ„ fel vĂ€g? skriver Inger Sjöberg.

De tre största stÀderna i Sverige har förutom parker, hav som likt trÀd kan ta upp 25 procent av koldioxiden. Vi har bara FyrisÄn. TrÀden behövs, skriver Inger Sjöberg. (Bild pÄ SeminarietrÀdgÄrden.)

De tre största stÀderna i Sverige har förutom parker, hav som likt trÀd kan ta upp 25 procent av koldioxiden. Vi har bara FyrisÄn. TrÀden behövs, skriver Inger Sjöberg. (Bild pÄ SeminarietrÀdgÄrden.)

Foto: Oscar Segerström

Debatt2020-01-05 02:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Vi talar om klimatet varje dag. Men gör vi nĂ„got Ă„t det? NĂ„gra gör nĂ„got hela tiden, oförtröttligt och gratis. TrĂ€den. De tar upp cirka 25 procent av den koldioxiden vi slĂ€pper ut, och producerar syre. TrĂ€det Ă€r vĂ„r bĂ€sta vĂ€n – förlĂ„t alla hundar. 

Uppsala kommun sÀger sig vÀrna om vÄra stadstrÀd och krÀver de som hugger ner dem pÄ höga böter. Om det inte Àr de sjÀlva som gör det.

Och trĂ€d och natur nedvĂ€rderas dĂ€r kommunen vill bygga bostĂ€der vilket framgĂ„r av nĂ„gra aktuella byggplaner. 

Man kan exempelvis kalla trĂ€den nĂ„got förklenande som de i Seminarieparken. ”Vi bygger bara i granhĂ€cken” sa man frĂ„n kommunen. 

”GranhĂ€cken” Ă€r egentligen en fin skogsridĂ„ av olika sorts trĂ€d som förbĂ€ttrar luften och fotbollsplanen behövs för tusentals mĂ€nniskor i stadsdelen.

Och hus Àr för övrigt tÀnkta att stÄ bÄde pÄ fotbollsplanen och dÀr trÀden mot gatan nu stÄr.

I Eriksberg ska Blodstensskogen ryka, denna idylliska lilla skog, Ă€lskad av alla och en spridningskorridor för mĂ„nga vĂ€xt- och djurarter. 

Det blir mycket natur kvar sĂ€ger kommunen, vi ska bara ha tre till fyra höghus och en vĂ€g för trafik dĂ€r. 

Under hösten kom en byggplan om Kvarntorget. PĂ„ Torkelsgatan finns en vacker trĂ€dallĂ©. I planen stĂ„r: ”Detaljplanen innebĂ€r att den innersta trĂ€draden kan behöva tas ned, eftersom trĂ€den annars hamnar för nĂ€ra fasaden”. Observera att fasaden inte Ă€r byggd men trĂ€den finns dĂ€r. Det nya huset efter att Elonhuset rivits ska tydligen tvunget flyttas ut mot gatan. 

Argumentet man tar till för att trÀden kan tas ner Àr att det inte finns rödlistade arter och inga fladdermöss i dem (vad förvÀntar man sig i gatumiljö) och en del trÀd har nÄgra döda grenar.

Det Àr normalt enligt experter och till och med helt döda trÀd kan fÄ stÄ kvar i alléer. De omfattas av biotopskydd.

Ny Ă€r ocksĂ„ planen om kvarteret Ångkvarnen som kan blir en vacker stadsdel med gamla tegelhus för 900 bostĂ€der och 2000 invĂ„nare. DĂ€r vill man ta bort trĂ€den mot FyrisĂ„n. Men en” kvarterspark” ska byggas, 2000 kvadratmeter stor, alltsĂ„ inte större Ă€n tvĂ„ villatomter. (Enligt Kommunens Parkplan ska en kvarterspark vara 10000 kvadratmeter) 

Det blir en (1) kvadratmeter parkyta per person.

”HĂ€r finns rum för att mötas och umgĂ„s men ocksĂ„ för att sitta i avskildhet och betrakta” stĂ„r det i planen. SĂ„ sĂ€rskilt avskilt blir det vĂ€l inte. Men parkytan Ă€r tillrĂ€cklig med hĂ€nsyn till markpriset i detta centrala lĂ€ge, tyckte byggherrarna.

Vad Ă€r folkhĂ€lsan vĂ€rd i pengar? Det Ă€r dessutom en annan tid nu. 

Klimathotet Àr en realitet. De tre största stÀderna i Sverige har förutom parker, hav som liksom trÀd kan ta upp 25 procent av koldioxiden i luften. Vi har bara FyrisÄn. SÄ stadstrÀden behövs.

Naturen kommer att behöva mer utrymme i framtidens stĂ€der, stĂ„r det i tidningen Arkitektur nr 6. Det sa man ocksĂ„ nyligen pĂ„ ett toppmöte, C40, ett globalt samarbete av ledare frĂ„n vĂ€rldsstĂ€der för att rĂ€dda planeten. Den svenska deltagaren ansĂ„g att vi i Sverige har mycket att lĂ€ra av utlĂ€ndska kollegor. 

I Tel Aviv planterar staden ett trĂ€d i timmen. Oslo ska plantera 10 000 trĂ€d nĂ€sta Ă„r och 100 000 fram till Ă„r 2030 trots att staden har mellan 700 000 och 1,2 miljoner trĂ€d. Köpenhamn vill bli vĂ€rldens första koldioxidneutrala stad redan 2025.

De satsar bland annat pĂ„ ”cirkulĂ€r arkitektur”, att man Ă„teranvĂ€nder byggmaterial i nya hus frĂ„n hus som rivs. Det borde vi göra mer – cement- och stĂ„lindustrin orsakar mer koldioxidutslĂ€pp Ă€n flyget. Varför inte gammalt tegel pĂ„ de nya husen i Ångkvarn?

SLU bedriver forskning om vĂ€xtförĂ€dling för framtidens klimat, men riskerar nu att fĂ„ sina fĂ€lt för försöksodling bebyggda av bostĂ€der, pĂ„ grund av kommunens kohandel med staten, för att fĂ„ spĂ„rvagn och fyrspĂ„r till Stockholm mot att 33 000 bostĂ€der byggs i södra staden. ”Det blir en rejĂ€l förĂ€ndring runt Ultuna men med behĂ„llen lantlig upplevelse” sa Erik Pelling (S) i UNT 6/10. 

En lantlig kĂ€nsla i stĂ€llet för odlingsmark?! Freda forskningsfĂ€lt för framtida föda. Ultuna ska ha den mark de behöver. 

Är inte Uppsala, vĂ€rldens klimatstad, pĂ„ fel vĂ€g?