Syftet med fyrspårsavtalet är att skapa fler bostäder. Men att tvinga fram oattraktiva bostäder är inget bra recept för ökat byggande. Om det är en långsiktigt höjd byggtakt man vill åt, måste de bostäder som byggs i hög grad motsvara vad Uppsalaborna önskar och efterfrågar. Det hela är enkelt. Ju mer attraktiva bostäder som kan byggas, desto fler är intresserade av att köpa eller hyra och ju mer kan byggas.
Hur vill då Uppsalaborna bo? Och hur skulle ett sådant mer attraktivt bostadsbyggande kunna se ut? Enligt de enkätundersökningar som gjorts, bland annat av Boverket, svarar cirka 7 av 10 svenskar att de helst vill bo i småhus. Uppsalaborna verkar inte vara annorlunda. De dyraste bostäderna i staden toppas av hus i stadsdelen Kåbo. Varför kan då inte fyrspårsavtalets 33 000 bostäder byggas här i Kåbo i stället? Det är ett utmärkt pendlarläge som blir ännu bättre med det framtida fyrspåret. Här finns arbetsplatser vid universitet, sjukhus och företagsparker. Här finns Stadsskogen, Botaniska och Slottet. Dessutom finns möjligheter att bygga många nya småhus här.
Kåbo kan utvecklas med enkla medel:
- Tillåt Kåbos fastighetsägare att bygga nya hus intill de gamla. Det får i normalfallet plats ett par nya fullgoda radhus på varje villatomt utan att behöva riva det befintliga. På hörntomter och längs vissa gator bör även mindre lägenhetshus tillåtas. Givetvis med lokalmöjlighet i bottenplan. Här finns pengar att tjäna – kommunen behöver bara ge tillåtelse och uppmuntran så kommer förändring ske över tid.
- Utveckla stadsstrukturen i Kåbo. Villavägen bör spränga igenom BMC och koppla samman med gatorna i Rosendal. Blåsenhuskvarteret bör förtätas med mer funktionsblandad och stadsmässig bebyggelse. Nya grindar till Botaniska trädgården för genare passage är också det en självklar åtgärd.
Förslaget skulle ge attraktiva bostäder och en mer levande stadsdel. Bevarandeivrarna behöver acceptera att nya tillägg tillåts intill de befintliga husen. Även stadsdelar som Kåbo måste få utvecklas i takt med övriga staden.
Visst inser jag att det inte ryms 33 000 bostäder i Kåbo, men gott och väl några tusen. Och det finns ju faktiskt fler villaområden som kan utvecklas. Fålhagen, Svartbäcken, Norby, Sunnersta och Gamla Uppsala bland annat. Om kommunen på samma sätt tillåter villaägarna där att lägga till nya småhus på sina tomter så kan vi faktiskt närma oss antalet bostäder i fyrspårsavtalet. Men i stället för att bygga dessa i ett fåtal högexploaterade bostadsområden i stadens utkant, så kan de till största del byggas som radhus och parhus ofta i mer centrala och cykelvänliga lägen.
De flesta vill nog mycket hellre bo i radhus med egen trädgård i Norby än i någon av de "minst 5000 bostäder" som kommunen planerar i det sedan länge problemtyngda Gottsunda. Försvararna av fyrspårsplanerna hävdar att det planeras en hel del radhus också. Men i planillustrationen för sydöstra stadsdelarna kan jag endast räkna till cirka 1500 radhus av ca 20 000 bostäder i området.
Många vill bo i småhus, men i Uppsala är det få som har möjlighet. Av stadens 180 000 invånare bor knappt 30 000 i småhus, trots att nära hälften av stadens bostadsområdesyta är tillägnad småhusområden. Att tillåta stadens småhusägare att bygga fler småhus på sina tomter borde därför inte vara kontroversiellt. Det vore också ett mer hållbart sätt att bygga. Det spar naturmark, ger ökat underlag för service och kollektivtrafik i villastadsdelar, samtidigt som småhus enkelt kan byggas med mer klimatsmarta byggmaterial. Men framförallt möjliggör vi attraktiva bostadstyper i många olika attraktiva lägen. Dels genom alla nya bostäder som möjliggörs i befintliga villaområden, dels genom att detta medger en högre andel småhus i stadens övriga nybyggnadsområden.
Jag uppmanar politiker från alla block att enas om denna utvecklingsvision för Uppsala. Låt Uppsalas villaområden utvecklas. Och omförhandla fyrspårsavtalet så att kommunen kan fokusera på att bygga de bostäder som Uppsalaborna efterfrågar.