Vilken plan finns för att täcka kostnaderna om Uppsala skulle bli kulturhuvudstadsår.
I början av mars offentliggjorde Kulturrådet sina äskanden från regeringen inför årets budgetproposition. Myndigheten begärde 85 miljoner kronor för stöd till den svenska kommun som blir EU:s kulturhuvudstad 2029.
Det är visserligen 10 miljoner kronor mer än vad Umeå kommun fick av staten för att arrangera kulturhuvudstadsåret 2014. Men 75 miljoner 2014 motsvarar i dagens penningvärde cirka 105 miljoner. Kulturrådet planerar därmed för att anslå mindre medel till den kommun som blir EU:s kulturhuvudstad 2029 än vad som var fallet 2014.
I Umeå kommuns ansökan avsattes 100 miljoner i egen finansiering och den totala budgeten för kulturhuvudstadsåret uppgick till 410 miljoner. Slutnotan blev mycket högre än så. Enligt en granskning tidningen Västerbottens-Kuriren gjorde 2019 kostade arrangemanget 478 miljoner, varav skattebetalarna i Umeå stod för 127 miljoner. Det skulle idag, 2024, motsvara en totalsumma på cirka 635 miljoner där Umeå kommuns egen finansiering skulle ha uppgått till 170 miljoner.
Västerbottens-Kurirens förtjänstfulla redovisning av Umeå kommuns kostnader, sätter Uppsala kommuns ansökan i ett intressant ljus. Styret har fastställt en budget för kulturhuvudstadsåret 2029 på totalt 280 miljoner kronor, där 78 miljoner kommer från kommunen. I övrigt finns inget angivet för hur kostnaderna ska täckas.
De 85 miljoner som Kulturrådet begärt av regeringen är att se som ett äskande, ingen garanti. Med tanke på att Tidöregeringen redan skurit ned i flera bärande anslag på kulturens område, är det långt ifrån säkert att Kulturrådet får det man önskar. EU-kommissionens bidrag till kulturhuvudstäderna ligger på omkring 20 miljoner kronor. Hur man än räknar, står det därmed klart att Uppsalas ansökan inte har täckning för minst 100 miljoner kronor i budgeten för arrangemanget.
Ehsan Nasari, Mattias Johansson och Calle Lindkvist (samtliga C) är kritiska till Uppsalas ansökan om att bli kulturhuvudstad.
Centerpartiet har länge varnat för att ett kulturhuvudstadsår i Uppsala skulle kosta mer än det smakar. Utöver att kommunens föreslagna budget – jämfört med Umeå – är väldigt lågt hållen, innehåller den stora luckor som bygger på rena önsketänkanden. Det gör det återigen tydligt varför flera svenska städer – Malmö, Jönköping, Örebro – efter hand drog sig ur ansökningsprocessen. De bedömde att kostnaderna blev för höga och att de egna verksamheterna skulle bli lidande.
Vi vill att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, som tillsammans med stödpartierna UP och Liberalerna vill att Uppsala blir EU:s kulturhuvudstad 2029, lägger korten på bordet kring finansieringen. Vilken plan finns för att täcka kostnaderna – hur ska det betalas? Inte minst mot bakgrund av att vår kommun är i ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. De löpande kapitalkostnaderna ökar för varje år, med stora investeringar i bland annat spårväg som redan drabbar skolan och äldreomsorgen. På kulturens område har biblioteket i Vänge fått stänga och servicen med bokbussar på landsbygden försämrats. Behovet av prioritering är mer akut än någonsin.
Uppsalas budget för kulturhuvudstadsåret är redan magrare än den Umeå hade.
Vilken beredskap finns för att man måste anslå ytterligare medel till kulturhuvudstadsåret? Som Umeås exempel visar, tyder allt på att arrangemanget kommer att fördyras i förhållande till ursprungsplanen. Vilka av våra kulturverksamheter får stryka på foten då – folkbiblioteken, Kulturskolan eller fritidsklubbarna? Uppsalas invånare har rätt att få veta detta. Den 17 juni lyfter vi frågan om Kulturhuvudstadsårets budget i kommunfullmäktige och förväntar oss konkreta besked.