Budget för ett samhälle som håller ihop

För att trygga hälso- och sjukvård, skola och omsorg får kommuner och regioner ytterligare 22 miljarder i vårändringsbudgeten, skriver Marlene Burwick.

Marlene Burwick

Marlene Burwick

Foto: Pressbild

Debatt2020-04-16 02:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Coronapandemin är ett allvarligt hot mot människors liv och hälsa. I spåren följer allvarliga ekonomiska konsekvenser. Regeringen har i fem extra ändringsbudgetar tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna lagt fram förslag om åtgärder för att begränsa smittspridningen och mildra de samhällsekonomiska konsekvenserna. I 2020 års ekonomiska vårproposition och vårändringsbudgeten för 2020 presenteras ytterligare åtgärder. Samlat handlar det om åtgärder för över 100 miljarder kronor.

Regeringen har under våren presenterat ett stort antal åtgärder för att stoppa smittspridningen och mildra de samhällsekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet. Åtgärderna ska ge ökad trygghet för de som drabbas under krisen genom att begränsa smittspridningen, motverka konsekvenserna för företag och jobb samt ge möjlighet till ekonomisk trygghet och omställning för de som nu blir arbetslösa. Dessutom ska de skapa förutsättningar för återhämtning efter krisen. 

Smittspridningen ska begränsas med alla nödvändiga resurser som behövs. Ingen ska gå sjuk till jobbet och därför slopas karensavdrag och kravet på läkarintyg tillfälligt och resurserna för smittbärarpenningen har ökats.

För att trygga hälso- och sjukvård, skola och omsorg får kommuner och regioner ytterligare 22 miljarder i vårändringsbudgeten. För Uppsala kommun innebär det ett tillskott på 351 miljoner kronor och för Region Uppsala 325 miljoner kronor. Ett viktigt tillskott för att värna välfärden. Staten tar dessutom alla merkostnader inom sjukvården på grund av coronautbrottet. Vårt besked till alla som arbetar inom sjukvården är tydligt: Brist på pengar ska inte och kommer inte hindra sjukvårdens viktiga arbete.

Svenska jobb och företag drabbas hårt av viruset. För att fler företag ska överleva och färre anställda bli av med jobbet har vi infört korttidspermittering samtidigt som vi minskar arbetsgivarnas kostnader när staten tillfälligt tar över sjuklöneansvar och arbetsgivaravgifterna sänks. Företag i utsatta branscher får stöd för sänkt hyra och alla får möjlighet till likviditetsstöd via skattekontot. 

Våra åtgärder kommer rädda många jobb men inte alla. Företag kommer gå i konkurs och människor kommer att bli arbetslösa. Därför stärker vi tryggheten för den som blir arbetslös. Den ekonomiska tryggheten stärks med en bättre a-kassa. Fler platser skapas inom yrkesutbildning och på högskolor och universitet för att göra det lättare att fylla på sina kunskaper eller ställa om till ett nytt jobb. 

De senaste årens ekonomiska politik har handlat om att rusta Sverige och bygga upp en motståndskraft mot kriser. Tack vare starka offentliga finanser med den lägsta statsskulden sedan 1977 har vi nu de muskler som krävs för att skydda jobb, företag och välfärd. 

Samhället ska vara starkt nog att finnas där för oss när vi behöver det, både i tider av kris och i normalläge. Vår huvuduppgift idag handlar om att hantera den kris som prövar vårt samhälle här och nu, men de beslut vi fattar är också viktiga steg i arbetet för att vårt samhälle ska stå bättre rustat i framtiden.

Arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, den bristande integrationen, kunskapsresultaten i skolan och brottslighet utgör, bortom den pågående pandemin, samhällsproblem som måste mötas med fortsatt reformarbete. 

Den pågående krisen gör oss mer medvetna om vår egen sårbarhet i en globaliserad värld och om vikten av att Sverige har ett starkt och solidariskt samhälle som håller ihop. Ledord som effektivitet och tillväxt behöver därför kompletteras med viktiga perspektiv såsom beredskap, uthållighet och solidaritet.