Företagens förväntningar faller och mycket tyder på att konjunkturen börjat vända. Det är huvudresultaten i årets Småföretagsbarometer som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget samt hur deras förväntningar på den närmaste framtiden ser ut.
De senaste årens undersökningar har visat att småföretagskonjunkturen utvecklats starkt med stigande sysselsättning och god BNP-tillväxt som följd. Trots att tillväxttakten avtagit något pekade småföretagens förväntningar inför 2018 på en fortsatt positiv konjunkturutveckling inom både tillverknings- och tjänstesektorn. Men årets Småföretagsbarometer visar att företagen inte klarat att upprätthålla sina expansionsplaner. Den avmattning som småföretagen upplever kan därför ses som början på slutet av högkonjunkturen.
Det finns flera orsaker till att småföretagens tillväxt börjar avta. Det främsta tillväxthindret är bristen på lämplig arbetskraft.
Svårigheterna med att hitta medarbetare med relevant utbildning och erfarenhet har gjort att fyra av tio företag tvingats tacka nej till order. Det näst störst tillväxthindret är tuff konkurrens, framförallt genom nya försäljningskanaler. Digitalisering och e-handel innebär en ny utmaning för det traditionella företagandet. Utöver detta skapar läget i omvärlden med debatten om handelstullar ytterligare oro. Den svagare kronkursen har gynnat exportörer och missgynnat importörer. Samtidigt skapar valutasvängningar en oro för de framtida förutsättningarna bland samtliga företag.
Trots detta ser hela sju av tio företag goda möjligheter att expandera. Frågan är bara om företagens tillväxtplaner kommer att kunna realiseras. Utan en verkningsfull näringspolitik som förbättrar villkoren för företag och företagare riskerar småföretagens möjligheter att möta konjunkturutvecklingen att försvagas. Politiker och beslutsfattare behöver möta den utvecklingen med kloka reformer som underlättar för företag att anställa och anpassa sig till förändringar i efterfrågan. Företagsklimatet och näringslivets konkurrenskraft behöver sättas högre upp på den politiska agendan. Framförallt behövs åtgärder inom tre områden:
• Säkra småföretagens tillgång till kompetens. Svenska småföretags svårigheter med att hitta arbetskraft med rätt kompetens har blivit allt mer akuta. Kvaliteten på det svenska utbildningssystemet måste höjas på alla nivåer och bli mer anpassat efter arbetsmarknadens efterfrågan.
• Sänk kostnaden för att anställa och underlätta rekrytering. Många företag upplever att kostnaderna för att anställa är för höga. Fler vägar in i arbetslivet behövs för de grupper som idag står utanför arbetsmarknaden.
• Ta ner trösklarna för att starta företag. Många svenskar funderar på att starta företag men det är betydligt färre som tar steget. Fler skulle våga förverkliga sina affärsidéer om balansen mellan risk och avkastning förbättrades. Att till exempel utveckla och anpassa trygghetssystemen för företagare skulle kunna ha en avgörande betydelse.
I höst är det val. Politiker som i valdebatten menar allvar med att stärka den svenska välfärden måste börja med att åtgärda det som hämmar det svenska näringslivet.
JohanKreicbergs, företagsekonom Swedbank och Sparbankerna
Daniel Wiberg, chefsekonom Företagarna