Bra kollektivavtal kräver jämnstarka parter

Bara om arbetsgivarorganisationerna och arbetstagarorganisationerna är jämnstarka får vi bra kollektivavtal, skriver Anders Blixt.

Anders Blixt

Anders Blixt

Foto: Jonas Tetzlaff

debatt2018-03-16 17:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 17 mars är det kollektivavtalets dag och det vill Kommunal uppmärksamma.

Vad är då ett kollektivavtal och vilket syfte kan det tjäna?

Ett av kollektivavtalens många syften är att komplettera stel lagstiftning så att arbetsvillkoren för arbetstagarna stärks och anpassas utifrån olika branschers förutsättningar. En busschaufförs arbetsförhållanden kan inte jämföras med en sotares. Undersköterskans arbetsförhållanden skiljer sig markant från trädgårdsarbetarens. Både arbetsgivare och arbetstagare tjänar massor med att förhandla fram olika lösningar som anpassats efter den unika bransch de är verksamma i.

Kollektivavtal tecknas inte bara i Sverige, utan även i många andra länder.

Så kollektivavtal är väldigt vanligt förekommande och därmed inte något som är unikt för Sverige.

Det som däremot gör de svenska kollektivavtalen unika är att de nästan helt och hållet innehåller vad du och din arbetsgivare har kommit överens om. I Sverige har vi alltså bestämt oss för att låta dig och arbetsgivaren enas om vad som ska stå i kollektivavtalet. Lagarna kommer i andra hand.

Det här är vad som kallas för den ”svenska modellen”.

Arbetsgivarna och arbetstagarna kommer gemensamt överens om löner, anställningsvillkor och andra förmåner. Politikerna ska hålla sig utanför och lagstiftning ska ske i undantagsfall. En förutsättning för att få till ett bra kollektivavtal är att parterna är jämnstarka. Det innebär att arbetsgivarorganisationerna (arbetsgivarens fackförbund) och arbetstagarorganisationerna (våra fackförbund) är jämnstarka. För att bli jämnstark måste vi ha likvärdig organisationsgrad. Det innebär att om 80 procent av alla arbetsgivare är med i en organisation och 80 procent av arbetstagarna är med i en organisation så får vi bra kollektivavtal som både arbetsgivare och arbetstagare kan känna sig stolta över.

Är organisationsfördelningen 63 procent arbetstagare och 92 procent arbetsgivare får vi inga bra avtal.

Löneökningarna minskar, villkoren försämras och medlemmarna blir tröttare och sjukare.

I dag är bilden så! 63 procent av arbetstagarna är anslutna i facket och över 90 procent av arbetsgivarna är anslutna till en arbetsgivarorganisation.

Många missar värdet med kollektivavtal och det behöver vi ändra på. Genom hög organisationsgrad kan vi gemensamt med arbetsgivarna komma överens om förbättringar i det vi redan har förhandlat fram. Till exempel extra lön om man blir sjuk en längre tid, eller ersättning för inkomstförlust om man drabbas av arbetsskada, extra pensionsinsättning eller omställningsstöd om man blir arbetslös.

LO har inlett samtal med Svenskt näringsliv.

Ambitionen är bland annat att stärka de befintliga omställningsstöden samt ändra villkoren i dem så att fler anställda omfattas. Man vill även söka en överenskommelse för livslångt lärande och validering av förvärvade kunskaper. Det parterna gemensamt vinner är ökad anställningsbarhet, möjligheter att flytta mellan olika arbetsgivare, ökad kompetensförsörjning hos företag med kollektivavtal och ett livslångt lärande hos arbetstagarna.

Ska vi nå framgång i förhandlingarna måste självfallet organisationsgraden i Kommunal och övriga medlemsförbund i LO öka.

För det är endast tillsammans som vi kan förbättra villkoren i arbetslivet. Aldrig ensamma.

Anders Blixt, regionalt ombud, Kommunal

Fakta

Den 17 mars är det kollektivavtalets dag.