Representanter för SLU skriver i ett debattinlägg (UNT 28/2) att LRF vill backa in i framtiden genom att försämra den svenska djuromsorgen. Det är givetvis fel.
LRF vill absolut inte backa in i framtiden och inte heller sänka nivån på djuromsorgen. Tvärtom vill vi utveckla den svenska djurproduktionen med alla sina fördelar genom att förstärka konkurrenskraften, inte avveckla den.
LRF delar helt SLU:s beskrivning av farorna för folkhälsan med den höga antibiotikaförbrukningen som finns i många länders djurproduktion. Sveriges bönders investeringar i bra djuromsorg har gett utdelning i form av friska djur. Vi har en stadigt nedåtgående trend i antibiotikaförbrukningen och har under alla år använt minst antibiotika i EU, en position som vi vill behålla. Som exempel kan nämnas att den är tre gånger lägre än i Danmark och 15 gånger lägre än i Tyskland. Friska och välmående djur är en hjärtefråga för LRF.
Som SLU skriver har både djuromsorogen och djurhälsan förbättrats markant de senaste 30 åren men samtidigt har den svenska animalieproduktionen minskat kraftigt.
I dag är varannan ost vi äter i Sverige importerad, detsamma gäller nötköttet och cirka 40 procent av grisköttet är importerat från andra länder. Även där den svenska produktionen ökat, som exempelvis kyckling- och lammproduktionen har vi ändå tappat marknadsandelar till fördel för importerat kött.
Vi kan gemensamt med SLU konstatera att Sverige har ett högt kostnadsläge. Det innebär såklart att vi har svårt att konkurrera när villkoren och förutsättningarna är så helt olika. Att ha högre kostnader på en gemensam marknad går inte, hur bra vi än är på att marknadsföra våra produkter. Vad vi behöver är att se till att god djuromsorg och konkurrenskraft bättre än idag går hand i hand.
Med det sagt kan vi glädjande notera att många års arbete med marknadsföring av svensk mat inneburit att vi under det senaste året fått en ökad efterfrågan på framförallt svenskt gris- och nötkött. LRF kommer att fortsätta att på olika sätt kommunicera de mervärdena som finns i svensk djuromsorg i form av god djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning.
Men för att inte nuvarande kräftgång av svensk djurproduktion ska fortsätta är det nödvändigt att även modernisera svensk djurskyddslagstiftning, så att vi kan öka konkurrenskraften och samtidigt behålla god djuromsorg och djurhälsa.
Det behöver ske en översyn av dagens regelverk i syfte att minska detaljreglering och möjliggöra ökad konkurrenskraft med bibehållen djuromsorg. Ett viktigt område är att hitta vägar för att minska smågrisdödligheten.
Just nu sker det en pilotstudie som bland annat testar användandet av skyddsgrindar tre–fem dagar efter grisning för att minska smågrisdödligheten och på så vis förbättra djurskyddet för smågrisarna. Samtidigt är en minskad dödlighet positivt för konkurrenskraften.
En annan viktig del är beteslagstiftningen där det också finns behov av en modernisering och förenkling av regelverken. LRF anser att bete är viktigt för djurvälfärden, och enligt en undersökning av LRF Mjölk är de allra flesta bönder positiva till bete och hela 86 procent av mjölkbönderna anger att de har sina kor på bete längre än lagstiftningen säger.
Det är en grundbult i marknadsekonomin att marknaden betalar för det den efterfrågar. Av det följer att det som politiken å sin sida efterfrågar måste politiken också ta ansvar för att finansiera.
Självklart ska vi ha en god djurvälfärd, men om inte konsumenterna vill eller kan betala för den, så måste politikerna göra det – eller ändra reglerna.
LRF välkomnar SLU:s engagemang och hoppas att även er forskning är inriktad på att hitta vägar för att stärka konkurrenskraften i svensk produktion med en god djuromsorg och hälsa.
Helena Jonsson, förbundsordförande LRF