När Region Uppsala snart lägger det gångna året till handlingarna finns det anledning att reflektera över året som varit och utmaningarna som fortfarande ligger framför oss. På fullmäktige i dag kommer vi att debattera om delårsbokslutet. Det har varit en period som varit oerhört tuff, men också en tid med många framgångar.
Alla medarbetare i Region Uppsala har gjort sitt yttersta för att dämpa pandemins skadeverkningar. Provtagning för covid-19 har skett i stor omfattning och svarat upp mot länsinvånarnas behov. Vaccinationerna i Region Uppsala har varit framgångsrika och uppnått en god täckning. Det goda kvalitetsarbetet i vården och den framgångsrika vaccinationskampanjen har inte berott på tur. Det har berott på skickliga medarbetare i hela regionen samt av medarbetare som jobbar i fristående vård och andra aktörer.
Nästa gång krisen kommer ska vi vara ännu bättre rustade. Därför har den politiska ledningen fattat ett antal beslut för ökad robusthet. Vår förmåga vid särskilda händelser, samhällsstörningar och höjd beredskap ska förstärkas. Beredskap för kris behöver byggas in i hela den samlade verksamheten. Beslut har fattats avseende budgetförstärkningar inom bland annat civilt försvar, försörjningsberedskap och informationssäkerhet. Välfärdens aktörer ska stå orubbliga när människor behöver vården och omsorgen som mest.
En ekonomi som är långsiktigt hållbar är grunden för att länsinvånare ska ges den vård de har rätt till och att det finns en väl utbyggd kollektivtrafik. När det blågröna styret tillträdde insåg vi snabbt att utgifter och intäkter inte gick ihop. Under 2015–2018 ökade regionens kostnader för inhyrd personal från 95 miljoner kronor till 245 miljoner kronor. Trots många goda år med växande skatteintäkter saknades ekonomiska reserver för att möta tuffa tider och den ekonomiska redovisningen var bristfällig. Vi kom inte till dukat bord.
Sedan maktskiftet 2018 har det blågröna styret arbetat hårt för att vända på utvecklingen. Vi har infört en ny budgetprocess och sett över arbetet med generella och tillfälliga statsbidrag, dämpat kostnaderna för inhyrd personal och minskat den långsiktiga låneskulden.
Ett omtag har gjorts av regionens fastighets- och investeringsprocess, där investeringsobjekt i budgeten ska vara tydligt utredda och definierade. Vi har tillsammans med övriga regioner tagit fram gemensamma effektivitets- och produktivitetsnyckeltal som möjliggör jämförelser mellan regionerna. Nyckeltalspaketet omfattar bland annat kostnadsutveckling, nettokostnader och nettokostnadsutveckling produktivitet, resultat, investeringar och soliditet. Detta är viktigt för att vi ska få en mer överblickbar bild och göra nödvändiga satsningar utan att kostnaderna drar iväg. Under året har vi även fattat beslut om en ny finansiell policy för att återigen göra avsättningar till medarbetarnas framtida pensioner.
Årsprognosen pekar i dag mot ett resultat på 266 miljoner kronor och att vi uppfyller målet om god ekonomisk hushållning vid årets slut. Många kanske tror att det innebär en ny ekonomisk realitet för regionen. Så är inte fallet. Det positiva resultatet beror på en mix av lägre kostnader, att skatteintäkterna ökat mer än förväntat och på tillfälliga intäkter. Vi kommer att fortsätta städa för att få ordning på regionens ekonomi. Under ytan finns stora ekonomiska obalanser inte minst på Akademiska sjukhuset och kollektivtrafiken, som vi fortsätter arbeta med.
Jag är hoppfull om framtiden. I den mörkaste av tider så har krisen lyft det bästa hos oss allesammans. Människor från olika delar av samhället i vårt län ställt upp för att hjälpa till. För det är endast om vi jobbar tillsammans som Region Uppsala kan möta framtiden som en modern organisation som erbjuder attraktiva anställningar och en vård i världsklass med hög tillgänglighet.