Begreppet biologisk mångfald borde omfatta så mycket mer än bara bevarandet av vackra blommor, sällsynta fåglar och betagande fjärilar. Om vi inte sköter den svenska skogen och inte tar vara på dess växtkraft, kommer andra nationer, kanske Brasilien (virke från Amazonas) att fylla den virkesbrist som då uppstår i våra exportländer.
I Sverige introducerades begreppet biologisk mångfald på allvar bland annat på Ultuna i början av 80-talet. På den tiden dominerades svenskt skogsbruk totalt av ekonomer. Det var ett sprutande (Homoslyr), ett kalhuggande av hela fjällsidor, ett djupplöjande av kalhuggna områden i norr, ett rensande av gamla, igenväxta diken och dräneringar, ett införande av granprovenienser från Mellan- och Sydeuropa, av sällan skådat slag. Mycket av detta är i dag annorlunda. Men tidigare aktiviteter ”krattade verkligen manegen” för införande av ett strikt bevarandebegrepp. I dag ser vi hur begränsat begreppet tolkas.
I FN-konventionen om biologisk mångfald stipuleras att bevarandestatus skall gälla på gen-, art- och ekosystemnivå. Detta betyder att samma angelägenhetsgrad och samma betydelsenivå som vi i dag anger för själva artbevarandet inom begreppet biologisk mångfald, även skall gälla för bevarandet av jordbruksmarkens bördighet och skogsmarkens växtkraft. Allt detta är det vi kallar för ekosystemens uthålliga hållbarhet. Vem mäter och sätter siffror på allt detta? Och vem kan?
Detaljerat gäller denna diskussion jordbruksmarkens hävd och skogsmarkens produktionsförmåga. Inte minst betydelsefullt är här samspelet mellan träd och svamp i skogsmarken. Vad händer med allt detta, när medeltemperaturen ökar med 2 till kanske 3 grader och när extremvädersituationer blir allt vanligare?
Och så till allt detta dribblande med antalet arter och procentsatser. Den röda listan upptar i dag 4 500 flercelliga arter. Men observera att inte en enda encellig art finns med i uppräkningen. När det sedan gäller bakterier och virus räknar man med miljardförekomster. Men vem har koll på dem? Detta är desto mer anmärkningsvärt eftersom mikrobiologer alltid framhåller att ju mindre organism, storleksmässigt sett, desto större ekologisk betydelse. Tänk bara på alla marklevande organismer och dess betydelse för mänsklighetens möjligheter att producera mat på åkrarna och timmer i skogen.
Det är dessa ovanstående diskuterade förhållanden som gör, att man kan bedöma dagens tolkning av biologisk mångfald som alltför tunn och alltför grund. Det får inte bli och vara så att om man skrapar lite på ytan, så faller begreppet samman som ett korthus.
Alla vet, att det är temperaturhöjningarna som är boven i dramat. Alla vet, att det är den ökade koldioxiden i atmosfären som åstadkommer dessa temperaturhöjningar. I FN resolutionen om biologisk mångfald summeras, att ett av huvudmålen är ett hållbart utnyttjande av resurser. Låt oss följa denna resolution, men låt oss följa den fullt ut.
Detta gör vi genom att med all kraft minska utsläppen av koldioxid. Om vi sedan kombinerar detta med lövträdsplanteringar i stor skala kan vi till och med börja minska den redan i dag befintliga halten av koldioxid i atmosfären. På så sätt skapar vi också förutsättningar för bevarandet av inte bara vackra blommor, sällsynta fågelarter och betagande fjärilar, utan också av alla dessa mikrober och andra små organismer. Som vårt liv är helt beroende av.