Nyligen meddelade Uppsala kommun att 500 subventionerade anställningar ska tillsättas under året. Men extratjänsterna har gång på gång, i kommun efter kommun, visat sig vara ett haveri. De är dyra, ineffektiva och träffar fel målgrupp.
Extratjänster är hundra procent subventionerade anställningar främst i kommunalt drivna verksamheter. Syftet är att ge en väg tillbaka till arbete för långtidsarbetslösa och deltagare får ersättning i nivå med avtalsenlig lön. Arbetslösa räknas som sysselsatta i statistiken.
Åtgärden har endast några år på nacken, men har redan omgärdats av graverande kritik. I Malmö satt hundratals personer hemma utan en meningsfull aktivitet för att spara kommunala pengar. I Gävle uppdagades att endast en tredjedel med extratjänster hade en koppling till en riktig arbetsplats.
Extratjänsterna är ett misslyckande för regeringen, och har framför allt lett till att kommuner runt om i landet skapar låtsasjobb för att skyffla över sina kostnader till staten.
Kommunalrådet Mohamad Hassan (L) skryter om att 70 procent minsann är självförsörjande efter avslutad åtgärd. Det är av allt att döma egenproducerat hittepå.
Sanningen är att endast 6 procent går vidare till osubventionerat arbete, enligt Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Att Uppsala kommun skulle skilja sig positivt är knappast troligt.
Om tanken är att träffa de som har absolut svårast att få jobb är insatsen missriktad. En granskning från Sveriges Radio visar att målgruppen utgörs i betydande del av personer med gymnasieexamen eller högre utbildning, trots att åtgärden ska riktas till de med absolut svårast förutsättningar att få arbete.
På nationell nivå är L kritiska till det överutnyttjande Hassan nu föreslår. I januariavtalet stipuleras att extratjänster ska ha volymer som är ”samhällsekonomiskt rimliga”. Det är de inte. Kostnaden för extratjänsterna är cirka 8 miljarder kronor fram till 2023 i Sverige.
Uppsalas politiska styre bör värna skattebetalarnas pengar. Ingen tjänar på att arbetslösa slussas runt i dyra åtgärder som inte leder någonstans.
Det finns smartare och mer kostnadseffektiva sätt att få ned arbetslösheten. Sänk skatten. Stärk drivkrafterna till arbete. Satsa på lokalt företagsklimat. Se till att bryggan mellan skola och näringslivet fungerar bättre. Det är tydliga liberala recept för arbetslöshetsbekämpning, inte krampaktiga lösningar för att frisera siffrorna på bekostnad av hela landet.