Nu bör den nya regeringen ändra på det föråldrade bidragssystemet som belönar familjer med många barn. Vi har barnens bästa för ögonen och förslagen syftar till att förbättra villkoren och rädda jorden för kommande generationer av människor och övrigt liv.
Både krisen för biologisk mångfald och vår klimatkris är konsekvenser av såväl ökande folkmängd som en materiell levnadsstandard med ohållbar konsumtion. Det föds inte för få barn i Sverige. Sedan 2000 har befolkningen i Sverige ökat med 1,65 till 10,5 miljoner. Enligt SCB:s prognoser kan vi i värsta fall ha 14 miljoner invånare 2070. Om alla på jorden konsumerade som vi i Sverige skulle vi behöva fyra jordklot (enligt WWF).
Bakgrunden till barnbidragens införande i Sverige var Gunnar och Alva Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan. De antog felaktigt att Sverige hotades av befolkningsminskning och åldrande befolkning: man ville stimulera till ökat barnafödande för att inte ekonomin skulle kollapsa. I själva verket ökar hälsan parallellt med medellivslängden. Vi har en stor arbetskraftsreserv bland äldre som vill jobba och pensionsåldern skulle kunna höjas successivt.
Ett inkomstprövat barnbidrag infördes i Sverige 1937, som ersattes 1948 med allmänt barnbidrag. Flerbarnstillägg, som infördes 1982, ger ytterligare belöning för den som skaffar fler än ett barn. Barnbidraget är för närvarande 1 250 kr per barn varje månad. Enligt försäkringskassan var 2022 det totala statliga barnbidraget inklusive flerbarnstillägg per år i skattefri inkomst: 15 000 kronor för ett barn, 31 800 för två och 140 880 för sex barn.
Vi har ett problem med bristande integration av invandrare. Att barnbidrag och flerbarnstillägg kan försvåra integrationen har hamnat helt i skymundan. Flerbarnstilläggen innebär att staten stimulerar till större familjer, vilket blir ytterligare hinder för integrationen, speciellt av nyanlända kvinnor från länder med höga födelsetal. Mammorna riskerar att tvingas stanna hemma i många år och missar kontakt med det svenska samhället och att lära sig svenska, vilket även försvårar för barnen att lära sig svenska. Det vore ett stort framsteg om kvinnorna i stället för att skaffa många barn kom ut i samhället.
En annan konsekvens av stora barnkullar i utsatta områden är gängkriminalitet. Forskning har visat att både stora familjer och trångboddhet leder till normbrytande beteende och kriminalitet. Om avskaffande av flerbarnstilläggen får till följd att färre barn föds skulle det kunna minska kriminalitet och dessutom minska trycket på förlossningsvård, förskola, skola och sjukvård och möjliggöra kvalitetsförbättringar, något som kommande generationer också behöver.
Om vi verkligen tycker om barn och bryr oss om deras framtid, bör vi sträva efter att inte skaffa för många. Flerbarnstilläggen är ett svek mot kommande generationer. Om man avskaffar flerbarnstilläggen kan pengarna användas som riktat bistånd för utbildning och familjeplanering i de länder som har högst nativitet. Enligt beräkningar (UNFPA) och (RFSU) är det i storleksordningen 125-300 miljoner kvinnor som önskar, men saknar preventivmedel. Hjälp till dessa skulle starkt bidra till att minska befolkningsökning i världen, nu cirka 70 miljoner fler människor per år. Prognosen är att nära 670 miljoner människor kommer att leva i hunger 2030.
Vi vädjar till regering och riksdag att snarast avskaffa flerbarnstilläggen. För tre år sedan föreslog också Riksrevisionen att tillägget skulle tas bort redan för det andra barnet. Argumenten väger än tyngre i dag.
Deltagare i Nätverket Population Matters Sweden