Slutreplik
Åsa Virdi Kroik skriver kritiskt om ”ett maktimperium där vita euro-amerikanska män skriver för sina gelikar”. Jag vill därför ytterligare belysa saken, men genast framhålla att det är fritt fram att lägga fram avhandlingar som Kroiks. Det bekymmersamma är att den blivit godkänd.
Min kritik handlade bland annat om Kroiks binära tänkande och kategoriska påståenden om samer/icke-samer. I hennes replik framträder ett annat problematiskt binärt tänkande; å ena sidan finns den akademiska ”mansklubben” och å andra sidan de kunskapssökande och mångfaldsintresserade människorna utanför akademin. Det finns många studier av akademin som visat på ojämlikhetsalstrande strukturer, improduktiva maktstrider med mera. Men också mycket annat: stimulerande seminarier och sanningssökande forskare. Jag beklagar att Kroiks upplevelser av akademin är så entydigt negativa.
Vetenskapen är precis som Kroik skriver omöjlig utan begrepp och essentialiserande kategoriseringar. Vi förenklar för att förstå.Me n den nödvändiga förenklingen riskerar ständigt att bli en överförenkling. Risken är att man framställer kulturer och sociala kategorier – i Kroiks fall samer/icke-samer – som alltför entydiga och fasta. Renskötarna har länge utgjort en minoritet bland de som identifierar sig om samer, vilket Kroik inte problematiserar på ett tillfredsställande sätt.
Kroik förfäktar den så kallade ståndpunktsteorin. Den säger att forskare med insiderkunskaper baserade på levda erfarenheter automatiskt ger dem ett kunskapsmässigt övertag. Det finns få forskare som förnekar att förkunskaper av detta slag kan vara en tillgång. Låt mig kalla det för den ”mjuka” ståndpunktsteoretiska uppfattningen, medan den andra – att insiderkunskaperna automatiskt ger ett kunskapsövertag – kan kallas för den ”hårda” ståndpunktsteoretiska uppfattningen. Jag har inga problem med den mjuka men jag och den stora majoriteten humanvetenskapare avvisar den hårda ståndpunktsteoretiska uppfattningen.
Det är troligtvis Kroiks uppslutning kring den hårda ståndpunktsteoretiska uppfattningen som förklarar att hon ser sig som en oantastlig uttolkare av samers livsvillkor och etnopolitiska intressen; allt baserat på samtal hon haft med sydsamer i Frostviken/Namdalen. Jag vidhåller att det är riskabelt med tanke på att svenska samer utgör en heterogen grupp, där vi inte känner livsvillkoren för de kanske uppemot 50 000 samerna i Sverige.
En längre version av texten är publicerad på webben.