Skogen brinner i Västmanland. I skrivande stund har en människa dött, en är svårt skadad och många flyr från sina hem. Både människor och djur utsätts för lidande, och stora ekonomiska värden går bokstavligt talat upp i rök.
Sverige har hittills varit relativt förskonat från allvarliga skogsbränder. På andra håll är situationen en annan. I Nordamerika rasar varje år ”wildfires” och i Australien är ”bushfires” en välkänd och fruktad fara – den stora branden i delstaten Victoria 2009 krävde 173 människoliv och en uppskattad kostnad på över fyra miljarder australiska dollar. Grekland drabbades bland annat 2007 och 2009, och i Europa är medelhavsområdet på det hela taget mest utsatt för skogsbränder.
Den svenska skogen representerar avsevärda ekonomiska värden. Ungefär hälften av vårt lands yta – 22,5 miljoner hektar – är produktiv skogsmark, och 75 procent av landytan är täckt av skog. Enligt branschorganisationen Skogsindustrierna sysselsätter skogsnäringen direkt och indirekt närmare 200 000 personer och står för en betydande del av Sveriges exportinkomster.
Men skogen är inte bara en ekonomisk resurs utan också en kulturell och miljömässig sådan. Vi utnyttjar skogen för rekreation, jakt, bärplockning och mycket annat. Skogen har stor betydelse för biologisk mångfald och spelar en viktig roll för att binda koldioxid ur atmosfären. Skogen är också forskningsobjekt och en viktig källa till vetenskaplig kunskap. Vi behöver alltså ta hand om skogarna, både för miljöns skull och för vår skull, nu och i framtiden. Det finns både moraliska och rent ekonomiska skäl till detta.
Skogsbränder är en del av kretsloppet i skogen och vissa arter är beroende av bränder för sin överlevnad. Men bränder är som vi har sett också ett mycket allvarligt hot mot flera olika typer av värden. Mot bakgrund av kommande klimatförändringar löper vi också risk att få fler extrema väderhändelser – något som kan göra allvarliga skogsbränder vanligare, även om en sådan risk är mycket svårbedömd.
Den senaste tidens händelser har visat att samhällets resurser för att hantera skogsbränder inte alltid räcker till. Vissa resurser saknas eller finns i för liten mängd. Det har blivit påtagligt att flygplan för brandbekämpning är en sådan resurs. Denna gång kom hjälpen, så småningom, från Frankrike och Italien genom EUs så kallade gemensamhetsmekanism. Men det tog tid. Det finns därför anledning att tänka över detta inför framtiden. Beredskapen behövs uppenbarligen närmare.
Brandbekämpningsflyg kostar mycket pengar och det är kanske inte rimligt att spendera stora skattemedel på något som kan förväntas användas relativt sällan. Men detta går att hantera med följande förslag: Sverige slår sig samman med något annat land (eller andra länder) och köper in brandbekämpningsflyg. På så sätt delar man upp kostnad och nytta.
Detta andra land skulle förslagsvis kunna vara Finland. Finland har också en stor skogsareal och skogsindustri, och de geografiska och klimatmässiga förhållandena är på många sätt likartade i de båda länderna.
Skogsbranschen bidrar med en del av finansieringen av brandbekämpningsplanen. Detta är rimligt eftersom branschen drar stor ekonomisk nytta av skydd mot allvarliga skogsbränder. Det är också ett tillfälle att visa att man tar omsorgen om skogen på allvar. Som tack för hjälpen kan bidragsgivarna få placera sina logotyper på flygplanen. Nästa större skogsbrand i vårt närområde kanske kan kontrolleras i god tid av flygplan som det står BillerudKorsnäs, Sveaskog eller StoraEnso på?
Per Sandin, docent i filosofi och lektor i bioetik och miljöetik, SLU Ultuna