Även barnen i Uppsala behöver kostnadsfri parklek, skriver Barnombudet.
Det ska gälla inom såväl skola och socialtjänst som stadsplanering. Politiker och tjänstepersoner i kommuner har idag höga ambitioner för barnrättsperspektivet i samhällsplaneringen. Men ibland uppstår målkonflikter som kan leda till problem vid utformningen av nya stadsdelar.
Uppsala och andra städer har många fina lekplatser och parker som utvecklas, används och uppskattas. Ändå finns det mycket kvar att arbeta med. Både i hur vi ska anpassa befintlig byggnation, och när vi bygger nytt, för att göra det tryggt, säkert och roligt för våra barn. Och det är särskilt viktigt att ta hänsyn till när det nu ska byggas mycket i Uppsala.
En barnvänlig stad är bra för alla åldersgrupper. Det är både ekonomiskt gynnsamt och hållbart att satsa socialt och ekologiskt genom att bygga områden som folk vill flytta till och bo kvar i. Barnrättsperspektivet får inte förhandlas bort på grund av kortsiktiga ekonomiska skäl, till exempel om beslutsfattare blir alltför fokuserade på hur dyr tomtmark ska användas för att ge bäst ekonomisk vinning. Vi behöver ett stabilt flöde i samhällsbyggnadsprocessen som alltid tar hänsyn till barnets bästa.
En barnvänlig stad ska vara grön, trygg och säker. Det innebär, bland annat, bra cykelvägar och gågator, närhet till natur, lekparker och att det är lätt att ta sig till skolor och förskolor. Biltrafiken ska vara begränsad samtidigt som kollektivtrafiken ska vara tillgänglig. En barnvänlig stad har utrymme för fysisk aktivitet för alla åldrar. Det gynnar barn, och alla andra, fysiskt, psykiskt och socialt.
Andra stora städer, som exempelvis Stockholm och Göteborg, har kostnadsfri parklek. Även barnen i Uppsala behöver kostnadsfri parklek som kan leda till att fler barn faktiskt använder våra barnanpassade utemiljöer. Kostnadsfri parklek ger en trygg miljö för barn där de kan mötas, leka och utvecklas.
Uppsala kan med fördel också ta inspiration av Örebro kommun som utvecklat lekotoper. Lekotoper är ett nytt sätt att bygga lekparker där barns platser för lek och befintlig natur förenas. På så sätt drar man nytta av det naturen erbjuder som stimulerar lek, vilket även uppskattas av äldre barn.
Utöver goda utemiljöer är det en grundläggande rättighet att ha ett hem. Det är därför viktigt att det finns bra och billiga bostäder för alla familjer. År 2022 fanns det nästan 300 hemlösa barn i Uppsala. Barnombudet har nyligen förmedlat ett antal förslag på åtgärder för att barn ska säkerställas ett tryggt hem i ett remissvar till kommunen.
Barn har rätt till liv, hälsa, utveckling, lek och fritid. Antalet stillasittande barn och barn med lite fysisk aktivitet ökar. Det kan kopplas till ökade problem med fysisk och psykisk hälsa. Det finns alltså ett ökat behov av att stärka och bibehålla barns fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.
Vi behöver tydligare riktlinjer och lagar som garanterar barns rättigheter i stadsplaneringen, skriver Lisa Skiöld, verksamhetschef på Barnombudet.
Det är också mer ekonomiskt gynnsamt att ha en barnvänlig stadsplanering än att behöva ordna barnanpassade miljöer i efter hand. Genom att bygga barnvänligt ser vi tillsammans till att främja barns hälsa och välmående.
För att barns rättigheter ska fungera krävs kunskap, insikt och handling. Vi behöver lyssna på forskningen och göra barn delaktiga i stadsplaneringen. Barnen kan bidra med viktig kunskap om hur de upplever stadsmiljön. Genom att öka barnens delaktighet respekterar vi gruppen som rättighetsbärare. Tillsammans kan vi vuxna ta bättre beslut genom att lyssna på dem som påverkas av våra beslut.
Vi behöver tydligare riktlinjer och lagar som garanterar barns rättigheter i stadsplaneringen och stadsbyggandet. Om vi krokar arm med varandra och tillsammans arbetar för barnets rättigheter i samhällsplaneringen, bygger vi en stad för alla invånare.