Sverige har 16 olika miljömål som till stor del påverkas av jordbruket. Dessa handlar om ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, begränsad klimatpåverkan, en giftfri miljö, grundvatten av en god kvallitet, havet i balans, kusten och skärgården ska leva, myllrande våtmarker samt ett rikt odlingslandskap.
Dessa mål är något som de flesta lantbrukare kan ställa upp på så länge vi tillåts producera mat i Sverige. Vi har i Sverige inget som helst krav på självförsörjning, vi har inte heller några som helst krav på att maten i den offentliga förvaltningen skall produceras efter de lagar och regler som vi sätter på de svenska lantbrukarna.
Om vi i Sverige hela tiden sätter upp högre krav på den inhemska produktionen och samtidigt låter bli att köpa dessa varor då de blir dyrare, så tar vi död på all produktion inom våra gränser.
Konsekvensen av detta blir att vi exporterar miljöpåverkan, något man sagt att vi inte ska göra.
MP vill ha 100 procent ekologisk odling säger man. Vad innebär det i praktiken?
En ekologisks åker producerar cirka 40 procent mindre än en konventionell åker. Detta är orsaken till att den ekologiska odlingen har extra stöd från jordbruksverket.
Miljöstöd får inte ges till miljönytta utan får enbart kompensera kostnader eller förluster i produktionen som miljönyttan ger.
Om vi skulle producera 100 procent ekologiskt och bibehålla produktionsvolymen så måste vi öka åkerarealen med 70 procent för att kompensera för den minskade avkastningen som eko ger. Detta innebär att vi behöver odla mer åkermark än vi någonsin har gjort tidigare i Sverige. Den mark vi inte odlar i dag är av lägre kvallitet med lägre avkastning vilket innebär att det inte kan kompensera fullt ut för en bra mark.
Nu till målet om övergödning, jordbruksverket har konstaterat att all mark läcker fosfor oavsett om det är ekologisk eller konventionell odling på marken. Då vi räknat ut att vi behöver odla 70 procent mer mark innebär det att vi kommer ha 70 procent mer mark som läcker fosfor på grund av odling. Detta kan man minska genom strukturkalkning, men det är inte tillåtet i eko-odling. Vidare är det inte tillåtet att återföra slam från avlopp till eko-odling så där bryter vi ytterliggare ett kretslopp. Kväveläckaget ökar även det med större areal, likaså koldioxidutsläppen.
Om man går över till 100 procent eko så kommer man att behöva mer betesdjur för att få fram gödsel. Man behöver fem gånger fler kor för att kompensera för handelsgödseln.
Betesmark för dessa finns, men de behöver även proteinfoder och var ska vi lägga den produktionen på för åkermark. Importerar vi den exporterar vi miljöpåverkan.
I dag finns ingen forskning som säger att ekologisk eller konventionell mat är bättre för människan. Ekologisk odling kan vara bättre för bonden som slipper utsätta sig för kemiskt växtskydd, men utan växtskydd ökar risken för svampgifter som ofta är giftigare än växtskyddet.
Ibland är det lätt att tro att något är bättre för att det heter något bra, men för miljön är 100 procent ekologiskt inte ett bra alternativ.
Däremot är det helt okej med en mindre del ekologiskt, för det har vi mark att avvara för än.