I dag känns en kris i en annan del av världen närmare än någonsin tidigare. Oavsett om det rör sig om en hungersnöd som hotar miljoner människors liv i Östafrika, gränsöverskridande konflikter eller extrema väderförhållanden till följd av klimatförändringarna så berörs vi direkt och personligen av krisernas verkningar.
En av de mest akuta globala utmaningarna — att skapa fred och stabilitet i konfliktdrabbade länder — kräver omedelbara insatser från en lång rad olika biståndsorgan och deras partners.
I länder som drabbats av instabilitet och konflikter är den extrema fattigdomen på väg upp och år 2030 förväntas uppskattningsvis 50 procent av världens fattiga bo i de allra fattigaste av dessa länder. Vi vet att klimatförändringarna förvärrar trycket på redan sårbara samhällen. Förra året passerade antalet människor på flykt i världen 65 miljoner. Majoriteten av dem befinner sig i utvecklingsländer som endast har begränsade resurser att möta deras behov.
Det finns inte någon snabb och enkel lösning på de här problemen, men starka och flexibla partnerskap kan göra skillnad.
Det är i denna anda som företrädare för den svenska regeringen och Världsbanksgruppen mötts i Stockholm i veckan i syfte att granska det gemensamma arbetets effekter och diskutera hur man ska komma tillrätta med de globala utmaningar som riskerar att vända årtionden av utveckling och minskad fattigdom.
I december lovade Sverige fortsatt stöd till Internationella utvecklingsfonden (IDA) som är Världsbankens fond för världens 77 fattigaste länder.
Givarländerna, inklusive Sverige, godkände i december en banbrytande strategi och ett finansieringspaket som inbegriper åtaganden från Världsbankens sida om att avsevärt utöka sitt arbete för att möta klimatförändringarna, fördubbla finansieringen i konfliktdrabbade och bräckliga stater samt ge 2 miljarder USD i stöd till flyktingar och de samhällen som tar emot dem.
Under de kommande tre åren kommer Världsbanken att kunna tillhandahålla ytterligare 75 miljarder USD till finansiering av hållbar utveckling i de 77 fattigaste länderna på jorden.
Dessa medel kan ge upp till 400 miljoner människor livsviktiga hälso- och näringstjänster, upp till 45 miljoner tillgång till bättre vattenförsörjning, närmare sex miljoner tillgång till finansiella tjänster, upp till elva miljoner kvinnor trygga förlossningar tack vare utbildad vårdpersonal, närmare tio miljoner lärare utbildning, vilket kommer mer än 300 miljoner barn till godo, samt vaccinationer till närmare 180 miljoner barn.
För fattiga och sårbara grupper – med lite kapital och ofta ingen mark – är jobben den huvudsakliga vägen ut ur fattigdomen.
Jobb som ökar produktiviteten och inkomsterna förbättrar även kvinnornas möjligheter, stärker den sociala sammanhållningen och har en dämpande effekt på ofrivillig migration från platser som är sårbara för konflikter eller klimatförändringar. Därför har vi lagt särskild tonvikt på investeringar i jobbskapande verksamhet, jämställdhet, mobilisering av privata investeringar och klimatåtgärder, det inkluderar ett åtagande från Världsbankens sida om fem extra gigawatt förnybar energi till utvecklingsländerna.
Utöver finansieringsdelen intensifierar Världsbanksgruppen sitt arbete med att granska bakomliggande orsaker till konflikter i de fattigaste länderna – exempelvis svaga institutioner, bristande jämlikhet, arbetslöshet samt unga som riskerar att radikaliseras.
Dessa faktorer förstärks av klimatförändringarnas negativa effekter, som slår oproportionerligt hårt mot de allra fattigaste.
Lärdomarna kommer att genomsyra arbetet ute i verksamheten, oavsett om det rör sig om en investering i infrastruktur eller ett program för att förebygga könsrelaterat våld.
Sveriges ledarskap samt partnerskap med Världsbankgruppen har varit av avgörande betydelse för att utveckla och driva dessa initiativ. I en värld där utmaningarna är komplexa och hänger samman, där ett lands eller en institutions ansträngningar bara kan nå en bit på vägen, är det de starka och hållbara partnerskapen som kommer att göra skillnad.
Isabella Lövin, minister (MP) för internationellt utvecklingssamarbete och klimat
Kristalina Georgieva, verkställande direktör för Världsbanken