Avskaffa effektskatten på kärnkraft

Staten tar över en miljon per anställd i extra straffskatt på kärnkraft. Konsekvenserna blir allvarliga, skriver företrädare för fyra fackliga organisationer vid Forsmark och Ringhals.

Christer Gustafsson

Christer Gustafsson

Foto: Eva Fischer EFI

DEBATT2016-02-25 12:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kärnkraft producerar el. Varje dag, året runt. Men samhällets negativa särbehandling av kärnkraft går inte längre att hantera affärsmässigt. Kärnkraftsägarna har redan fattat beslut om att stänga Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1 och 2.

Ekvationen att köra reaktorerna med förlust på grund av den särskilda kärnkraftsskatten, termisk effektskatt eller straffskatt på planerbar baskraft och subventionerade väderberoende kraftslag som vind, går inte ihop.

Det går inte längre att försvara de investeringar som behövs för att garantera Sveriges elförsörjning även när det inte blåser eller solen inte skiner.

Såväl straffskatten på kärnkraft som subventionerna av förnybart är politiska styrmedel. Kärnkraften görs medvetet olönsam av ideologiska skäl. Kärnkraftsmedarbetarna, våra medlemmar, utsätts för allt större press från samhället.

Den psykosociala arbetsmiljön blir allt mer utmanande, med arbetsplatsen som ständig slagpåse och kassako. En fjärdedel, omkring 25 procent, av produktionskostnaden är straffskatt.Över en miljon kronor per anställd och år.

Skatten betalas dessutom på den installerade effekten, även när reaktorn står stilla för exempelvis bränslebyte och underhåll. Straffskatten samverkar med prisdumpningen på elbörsen, som i sin tur orsakas av överinvesteringar i skattefinansierad väderberoende vind, med en årlig tillgänglighet på högst tio procent att jämföra med kärnkraftens beräknade 80 procent.

Som fackliga företrädare är vi allvarligt oroade för våra medlemmar på kärnkraftverken.

Risken för att kärnkraftsägarna inte ser någon möjlighet att genomföra de nödvändiga investeringar som behövs för en drift efter 2020 är överhängande.

För Ringhals och Forsmarks del har Vattenfall redan varnat för att en stängning blir konsekvensen om inte straffskatten helt tas bort. De samhällsekonomiska konsekvenserna kommer att slå mot långt många fler människor och företag än kärnkraftverken och våra medlemmar. För investeringarna krävs beslut under 2016–2017.

Planeringsförutsättningarna för svensk elförsörjning kräver snabb politisk insikt. Sverige behöver klimatsmart kärnkraft som en del av en hållbar elproduktion. Politikerna på 1960-talet var kloka nog att välja kärnkraft framför fossileldad kraftproduktion som alternativ. Svensk kärnkraft står i dag för 40 procent av landets elproduktion och producerar el till en kostnad av omkring 25–30 öre per kilowattimme inklusive straffskatt.

Utan subventioner levererar havsbaserad vindkraft el för runt 80 öre, landbaserad vind för cirka 50 öre och kärnkraft utan straffskatt till konkurrenskraftiga 18–23 öre per kilowattimme.

Med en avskaffad effektskatt förlorar staten dessa skattekronor. Med en bibehållen straffskatt blir effekten att staten förlorar såväl skattekronor som upp till 40 procent av landets baskraft, samt drar på sig kapitalförluster i storleksordningen 30 miljarder kronor om hela Forsmark och det som är kvar av Ringhals också försvinner i förtid. Samhällsekonomiskt blir såklart konsekvenserna långt mycket större i form av onödigt dyr el, instabila elnät och elbortfall med störningar i samhällsfunktioner och produktion.

Sverige behöver fler jobb, inte färre. Varje jobb i industrin skapar två nya.

En stängning av kärnkraften gör inte bara oss som arbetar i branschen arbetslösa.

Svensk exportindustri förlorar konkurrenskraft och jobben blir bara färre och färre. Gå inte längre på den inslagna vägen – det har redan gått för långt. Låt alla kraftslag konkurrera på samma villkor. Svensk kärnkraft har burit såväl sina egna kostnader som Sveriges välstånd i form av elproduktion, skatteuttag och vinstutdelning från statliga Vattenfall sedan den togs i drift.

Frågorna som behöver få energipolitiska svar är hur vi praktiskt ska säkra elförsörjningen i Sverige, både i en nära framtid och på sikt. Hur ser behovet ut? Vem har ansvaret? Vem ska göra jobbet? När ska det göras? Vad kommer det att kosta och vem är det som förväntas betala? Sverige behöver stabil baskraft för stabilitet i elnätet. Låt därför kärnkraften fortsätta ta ansvar för svensk elförsörjning och välståndet i Sverige. Med konkurrensneutralitet har vi konkurrenskraft. Avskaffa effektskatten på kärnkraft nu.

Rolf Ohlsson, Akademikerna Forsmark

Christer Gustafsson, Ledarna Forsmark

Ingemar Eriksson, SEKO Forsmark

Inger Berglund, Unionen Forsmark

Lars Herolf, Akademikerna Ringhals

Åke Wallin, Ledarna Ringhals

Mårten Walfridsson, SEKO Ringhals

Eva-Lena Green, Unionen Ringhals

Läs mer om