Aktiebolag ska varje år lämna in årsredovisning. Kommer de in för sent är det bokföringsbrott, och staten går miste om pengar.
Straffet kan bli två års fängelse, enligt en dom från 2004. Som jämförelse kan vållande till annans död också ge två års fängelse.
En ny lag började gälla 2013 och då skulle brottspåföljden minska. Men så har det inte blivit. En åklagare kan fortfarande väcka åtal och brottet ge två års fängelse. Jag menar att ett bättre straff vore en hög förseningsavgift, det skulle ge staten mer pengar, och brottet skulle avkriminalisera. Det skulle också vara en administrationsförenkling för våra företagare och en direkt kännbar åtgärd.
Syftet med att lämna in årsredovisningar är att staten ska få in sina pengar, att kontrollera att företaget är seriöst och gör rätt för sig och att det inte begåtts bokföringsbrott.
Med den senaste lagändringen ska förseningen anses som ringa och åklagaren får bara väcka åtal om särskilda skäl påkallar det.
Det är med andra ord åklagarens godtycke som bedömer om det är ett brott som begåtts. Till verkligheten hör också att dessa brott upptäcks väldigt sent, oftast efter två–tre år. Lagändringen har inte inneburit att antalet sent inkomna årsredovisningar har blivit färre. Men jag är övertygad om att en hög avgift som ökade för varje månad som redovisningen kom försent skulle innebära en förändring. Avgiften skulle stå i relation till omsättningen.
Inom EU är denna typ av förseningsavgift vanlig då den står i relation till omsättningen.
Som jämförelse kan nämnas när företag bryter mot GDRP, den nya dataskyddsförordningen, kan de bli skyldiga tio procent av omsättningen.
Förslaget med en hög avgift skulle innebära tre fördelar. Den första är att staten skulle tjäna pengar genom förseningsavgifter. Ett exempel kan vara att företaget den första förseningsmånaden får betala 15 000 kr. Därefter skulle ökningen vara en procent av årsomsättningen och det skulle säkerligen bli runt en miljard i intäkt till statskassan. Den andra fördelen är att det blir mer rättssäkert då företagaren inte blir beroende av en åklagarens godtycke. Det tredje, som är en fördel, är att något åtal inte behöver väckas vilket tar både tid och plats för våra åklagare och domstolar.
I dagsläget döms cirka 300 företagare för brott, med försenade årsredovisningar, per år.
Åklagarens godtycke visar att företagare inte behandlas lika inför lagen. Risken är också stor att kostnader och administration för försenade årsredovisningar är större än vinsten, det vill säga att få in redovisningarna i tid. Företag som lämnar in årsredovisningar för sent till Bolagsverket påförs i dag förseningsavgifter med upp till 40 000 kronor. Under 2004 lämnade 11 000 företag in årsavgifter för sent i Sverige, och 2017 lämnade strax över 17 400 in årsredovisningar för sent. Det innebär med andra ord att företagare i dag kan bedömas som brottslingar om åklagaren menar att det finns särskilda skäl till brottet. Förseningarna med årsredovisningar har inte blivit färre.
Det behövs verkligen en lagändring, och jag lämnade in en motion i höstas till riksdagen och föreslog det.
Advokatsamfundet och FAR (branschorganisation för lönekonsulter, redovisningskonsulter, revisorer och skatterådgivare) har gemensamt kritiserat dagens regelverk. Företagare har också i enkäter svarat att en annan hantering skulle vara rimligare. När företagare, FAR och Advokatsamfundet önskar en förändring finns det, som jag ser det, tungt vägande skäl att hörsamma mitt förslag och avkriminalisera försent inkomna årsredovisningar.