Världen, Sverige och Uppsala står inför stora utmaningar för att ställa om till ett hållbart samhälle. De fossila bränslena behöver fasas ut men jordens resurser måste även nyttjas mer hållbart. I Sverige utnyttjas resurser som om vi hade fyra jordklot, vilket är en ohållbar nivå. Som föregångare i klimatarbetet kan Uppsala bidra genom bättre hantering av regionens avfall.
I Uppsala genererades 2019 i genomsnitt 423 kg hushållsavfall per person. Samtidigt läggs avfall på hög – bara inom EU deponeras årligen över 100 miljoner ton avfall; deponier som läcker metangas och farliga ämnen. Vi behöver övergå till en cirkulär ekonomi, där material och produkter återcirkuleras ett flertal gånger innan det slutligen blir avfall.
Vissa avfall bör dock inte återcirkuleras till exempel om de innehåller ämnen som skadar människor och miljö. Denna typ av avfall hanteras bäst genom energiåtervinning hos en fjärrvärmeproducent, där det skadliga innehållet i avfallet förbränns och omhändertas och energin tas till vara för att producera fjärrvärme, samtidigt som metaller och mineraler från slagg och flygaska kan återföras till industrin som råvara.
Regeringens ambitionshöjning, i form av den nationella strategin för en cirkulär ekonomi och tillhörande handlingsplaner, är positiv. Delegationen för cirkulär ekonomis årliga rapport innehåller även den flera utmärkta förslag. Vattenfall ser fram emot att dessa initiativ nu implementeras. Fokus bör vara åtgärder tidigt i värdekedjan för att skapa verklig förändring, men vi vill även lyfta några andra punkter som vi anser är viktiga för ett mer cirkulärt Uppsala:
Främja användandet av returbränslen
Fjärrvärmesektorn kan använda bränslen som annars skulle gå till spillo, vilket är viktigt i en cirkulär ekonomin. Vattenfalls nya anläggning i Uppsala, Carpe Futurum, kommer primärt att använda återvunnet trä som bränsle. I vår avfallseldade anläggning energiåtervinns avfall, bland annat från Uppsalas invånare, och värme, kyla, el och ånga produceras. Avfallsförbränningsskatten, som slår mot energiåtervinning, är ett styrmedel som motverkar detta och bör därför tas bort.
Förenkla användning av askor
End-of-waste-kriterierna beskriver när ett avfall ska upphöra att vara ett avfall och utreds nu av Naturvårdsverket. Vattenfall anser att askor från förbränningsanläggningar bör inkluderas i detta arbete, vilket skulle resultera i ökad cirkularitet och lägre klimatpåverkan. Danmark gör detta redan idag och Vattenfall skulle vilja se att Sverige följer efter. Det skulle i så fall innebära att de ca 7 500 ton flygaska och ca 60 000 ton slaggrus som årligen produceras i Vattenfalls anläggning i Uppsala kan bli en resurs som kan skapa klimatnytta.
Uppsalas avfallsplan
Även det kommunala perspektivet är centralt i en cirkulär ekonomi. Uppsala kommun kommer inom kort att fatta beslut om en ny avfallsplan. Vattenfall ser fram emot åtgärder som inkluderar samarbeten mellan olika aktörer, till exempel åtgärder för ökad utsortering av material som går att återvinna, samarbeten uppströms för att minska onödigt avfall och nya affärsmodeller som bygger mer på ett cirkulärt tänkande. Alla aktörer i Uppsala behöver ta gemensam ansvar för ett mer cirkulärt Uppsala.
Glöm inte EU-perspektivet
Delegationen för cirkulär ekonomi lyfter vikten av EU-perspektivet för att uppnå en cirkulär ekonomi och Vattenfall kan bara instämma i detta. Avfall som går till energiåtervinningsanläggningar hanteras internationellt och Vattenfall anser att regelverken för detta bör harmoniseras. Ett exempel är handeln med utsläppsrätter där Sverige till skillnad från många andra EU-länder inkluderar energiåtervinning.
Genom ett ökat fokus på cirkulär ekonomi kan Sverige visa på hur man kan arbeta med en ökad resurseffektivitet och samtidigt gynna klimatet. Med detta debattinlägg vill Vattenfall visa på hur Vattenfalls verksamhet i Uppsala skulle kunna bidra i detta arbete.