Vad vill regeringen med svensk högskola? Det är en högst berättigad fråga med tanke på de beslut som regeringen har presenterat under sommaren. Beslut som på olika sätt kan få konsekvenser för den akademiska kvaliteten.
1) Först och främst gäller det frågan om var utbildning ska bedrivas.
För att stärka kvaliteten uppmanades högskolorna under Alliansåren att profilera sin verksamhet. Här tycks dock regeringen mana till reträtt.
Nyligen skrev högskoleministern Hellmark Knutsson ”att Regeringen vill ge större valfrihet för den som vill studera i hela landet. Det behöver bli ett större utbud av utbildningar och kurser bland universitet och högskolor” (Eskilstuna-Kuriren 31/7). Om detta ska förverkligas kommer det att krävas åtskilligt med resurser. Även om det i sig inte är någon garanti för hög akademisk kvalitet. För oss moderater handlar kvalitet i högre utbildning om att skapa kompletta akademiska miljöer med både forskning och utbildning. Men också om att där ska finnas en kritisk massa av såväl studenter som forskare.
2) Nästa fråga har koppling till den första.
Regeringen har nämligen vid två tillfällen det senaste året markerat mot lärosäten som vill organisera om sin verksamhet.
Förra året gällde det Högskolan Dalarna (DU) och nu senast Blekinge Tekniska Högskola (BTH). I fallet med DU var prognosen att högskolan skulle spara hela 11 miljoner kronor per år genom att lägga samman sina verksamheter i Falun och Borlänge. Men då regeringen blev varse vad som pågick förbjöds högskolan att genomföra förslaget. Någon kompensation för den uteblivna besparingen blev det däremot inte. Så stora belopp har det inte varit frågan om vid BTH, men likväl utbildningarnas kvalitet. Rektor Hederstierna har nämligen efter år av besparingar känt oro för att BTH kan erbjuda de 300 studenterna vid campus Karlshamn en tillräckligt hög kvalitet.
Han ville därför lägga samman verksamheten med den i Karlskrona. Men på grund av ett uttalande från högskoleministern och Regeringens agerande i fallet med DU skrotade han planerna. Rektorn valde till och med att avgå i protest mot ministerns agerande, eftersom han menade att det är den lokala högskoleledningen som bäst kan bedöma hur lärosätet kan leverera utbildning med hög kvalitet. Moderaterna instämmer i rektors uppfattning att den typen av beslut ska fattas lokalt.
Vi efterlyser dessutom en bredare diskussion om hur vi kan stärka ledarskapet vid våra lärosäten.
Alliansen tillsatte en sådan utredning som presenterades i oktober 2015. Sedan dess har vi inte sett eller hört något, trots påstötningar.
3) Den tredje frågan handlar om hur universitet och högskolor ska kunna leva upp till den föreslagna lagändringen om ”breddat deltagande”.
Att lärosätena ska ta ansvar för att alla studenter ska slutföra sina utbildningar, utan att ge avkall på den akademiska kvaliteten och utan nya resurser, torde bli en smått omöjlig uppgift.
Lagförslaget innebär att lärosätena framdeles inte ”bara” ska motverka social snedrekrytering utan också ”vidta åtgärder för att främja att personer från olika delar av landet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller social bakgrund ska söka, påbörja och fullfölja en högskoleutbildning” (Utbildningsdepartementet promemoria 2017-07-18). Huruvida det finns ytterligare någon gruppering i samhället som inte omfattas av regeringens uppräkning vet jag inte, men oaktat det anser vi moderater självklart att alla som har tillräckliga förutsättningar och behörighet att studera på den akademiska nivån ska ha möjlighet att konkurrera om platserna. Men vi vill samtidigt betona att det är individen själv som måste ta ansvar för sina studier. Det är inget som kan delegeras till högskolans pedagoger att fixa, vilket regeringen tycks mena.
Att bredda deltagandet är naturligtvis viktigt, men det är inte ett ansvar som bara kan läggas på universitet och högskolor.
Grundläggande för framgångsrika högskolestudier är tvärtom att kunskap och motivation skapas redan i ungdomsskolan.
Det är därför Alliansen fokuserade stort på att höja kunskapsnivån där.
Moderaterna är allvarligt oroade över de utspel som regeringen har gjort den senaste tiden. Än en gång visar det att Socialdemokraterna i högskolepolitiken sätter kvantitet före kvalitet. Men att äventyra den akademiska kvaliteten är inte hållbart för ett land som enligt regeringen ska vara världsledande i forskning. Det är heller inte hållbart för ett innovativt Sverige och för svenska studenter som ska konkurrera globalt.
Betty Malmberg
ledamot (M) i Riksdagens utbildningsutskott