Slutreplik
Inledningsvis vill vi förtydliga att varken vår eller Centerkvinnornas artikel handlade om hemförlossningar utan om en normalenhet inom den befintliga förlossningsvården. Stora studier visar att olika vårdnivåer är ett kostnadseffektivt sätt att bedriva vård på och normalenheter för friska kvinnor är inget undantag. Vårdfilosofin grundar sig i en tilltro till kvinnans kraft i födandet och ambitionen att inte i onödan ingripa i födandets fysiologiska förlopp.
Ett motargument kan vara att vi slår in öppna dörrar; det här vill väl alla? Och vården gör väl redan sitt bästa för att nå dit? Vilket ju debattörerna också lyfter fram. Faktum är att föda på normalenhet leder till färre ingrepp och högre tillfredsställelse med vården samtidigt som inga skillnader i mammans eller barnets hälsa kan påvisas. I dag föder var femte kvinna med kejsarsnitt i Uppsala, 66 procent av alla förstföderskor får ryggbedövning och 57 procent får så kallat värkstimulerande dropp.
Medicinska ingrepp av det här slaget har också baksidor och den höga förekomsten visar på svårigheten att bevara det normala på en blandad förlossningsavdelning. Fördelarna med en normalenhet är flera: det är lika säkert som avancerad vård men med färre ingrepp och bättre upplevelse, det ger större valmöjligheter för födande kvinnor och arbetssättet lockar erfarna barnmorskor
Vår önskan är inte konfrontativ, utan sprungen ur kunskap om forskning på området, men också en insikt om frågans komplexitet. Trots att svensk förlossningsvård är bland världens säkraste ökar förlossningsrädslan. Vi tror att olika yrkesgrupper behöver samarbeta för att skydda det friska och normala och vi hävdar att en normalenhet är ett effektivt verktyg. Som debattörerna vet behöver den födande, utöver den medicinska säkerheten, även känna trygghet och stöd för att förlossningen ska löpa på normalt. Vi menar att den avancerade förlossningsvården har hög kompetens för att ta hand om komplikationer, men är sämre rustad för att skapa en lugn och trygg atmosfär.