Sverige lider av klimatpolitisk pessimism. Uppfattningen att klimatpolitiken är olönsam är tillbaka. Det rimmar illa med företagens ökade klimatsatsningar och går på tvärs mot EU:s och USA:s stärkta klimatpolitik. I en ny vetenskaplig studie visar vi nu att klimatpessimismen också är ogrundad i sak.
Klimatpolitiska beslut kan skapa nyttor som gynnar andra samhällsmål än minskad klimatpåverkan. Och beslut inom andra politikområden kan gynna klimatmål. Vår forskning visar att dessa så kallade sidonyttor är betydande.
Ett tydligt exempel är att klimatåtgärder minskar luftföroreningarna. Det räddar miljontals världen över. Men också i Sverige är detta viktigt. Nästan 7000 svenskar – lika många som årligen avled under pandemin – behöver inte dö varje år på grund av smutsig luft.
Klimatåtgärder i form av en mer växtbaserad kost är också bra för hälsan. Återigen finns stora vinster i både världen och Sverige. Inte minst sjunker kostnaderna för inköp av livsmedel. Det är viktigt inte bara vid höga priser. I skolor kan elever få bättre kost till lägre kostnad och minskad klimatpåverkan.
Åtgärder för mer förnybar energi och minskad energianvändning stärker energisäkerheten och minskar energikostnaderna. Klimatåtgärder kan även skydda biologisk mångfald, ge fler jobb och stärka konkurrenskraften. Forskningen kan räkna upp en lång lista av sidonyttor av klimatpolitik.
Omvänt kan andra politikområden gynna klimatmålen. Förändrad välfärds- och skattepolitik, där syfte inte rör klimatet, kan minska utsläppen av klimatgaser. Bäst är när flera mål gynnas parallellt. Mer förnybar energi ökar energisäkerheten, minskar Putins oljeintäkter och gynnar klimatmålen.
De klimatrelaterade sidonyttorna ger stora samhällsvinster i monetära termer. Vår forskning visar dessvärre att politiken oftast förbiser detta.
Trots initiativ för att gynna synergier mellan politikområden väger sidonyttorna lätt när politiker tror att klimatomställningen främst handlar om åtgärdskostnader. Förutom att synsättet tar lätt på klimatskadornas omfattning så förbises sidonyttornas stora värden. Då blir den samhällsekonomiska analysen i politiken missvisande.
Vår nya studie granskar hur klimatsidonyttor bedömts i svensk politik genom åren. När vi analyserar en lång rad statliga utredningar i klimatpolitiska och skattepolitiska frågor sedan 1990 ser vi att sidonyttor, med ett undantag, aldrig tas med i beräkningar. Därför har klimatpolitiken alltid framstått som dyrare än den är.
För varje regering som tar samhällets ekonomi på allvar ger alla bristfälliga beslutsunderlag genom åren en uppmaning till förändring. Utifrån vår studie anser vi att regeringen bör se till att skaffa sig bättre underlag för beslut.
Det förutsätter nya regler. Den förra regeringen lät ta fram förslag om en ny konsekvensförordning men det kräver inte att klimatrelaterade sidonyttor beskrivs. Förslaget bör därför ändras, helst så att konsekvensbedömningar sker i förhållande till alla miljömål som riksdagen fastställt. Sedan gäller det förstås att underlag om sidonyttor verkligen läggs på vågskålen inför politiska beslut om klimatet.
Då kan samhällsekonomiskt lönsamma beslut fattas, utifrån fakta om alla relevanta kostnader och nyttor beaktas. Det lär motverka nidbilden av klimatåtgärder som genuint olönsamma.
Regeringen säger sig vilja arbeta med klimatfrågan på ett nytt sätt. Vad det innebär är ännu oklart, men att väga in sidonyttor är centralt för alla som tar klimatfrågans ekonomiska dimension på allvar.
Forskning visar dessutom att personer som är kritiska till klimatåtgärder i högre grad accepterar dem när sidonyttor redovisas. I en tid av ökad polarisering finns det därför ett värde i att i kommunicera de fördelar som klimatpolitiken skapar här och nu.
Ett sådant klimatledarskap vore förenligt med Sveriges historiska roll som klimatpolitiskt föregångsland och skulle harmoniera med både näringslivets ökade klimatinsatser och de gällande klimatmål som regeringen bestämt står bakom.