Den tidigare konflikten aktualiserar frågan om hur vi säkerställer en fungerande organisation inom vården. En viktig pusselbit är att utveckla en hållbar och resurseffektiv vårdbemanning som gynnar både patienter och medarbetare. Men diskussionen spårar ständigt ur eftersom kritikerna kraftigt överdriver kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor och läkare.
Vi har bett Sirona, ett oberoende analysföretag som specialiserar sig på vårddata och ofta anlitas av myndigheter och regioner, att faktagranska det ofta upprepade påståendet att medarbetare från bemanningsföretag skulle vara två till tre gånger dyrare än regionernas egen personal. Svaret i korthet: kostnaderna för inhyrda läkare och sjuksköterskor är inte tillnärmelsevis så höga.
Utgångspunkten i granskningen är ersättningsnivåerna i den nya regiongemensamma upphandlingen av olika bemanningstjänster i vården. Dessa ställs mot regionernas kostnader för den egna vårdpersonalen. Det är inte bara en ytlig jämförelse av lön mot konsultarvode, utan en gedigen genomgång av samtliga kostnader som är förenliga med personal, exempelvis arbetsgivaravgifter, pensioner, overheadkostnader och frånvaro.
Analysen visar att det finns en skillnad, men det handlar för Uppsalas del snarare om 11 till 24 procent beroende på vilken personalkategori det gäller.
Vad betyder det i klartext? Under 2023 köpte Region Uppsala in bemanningspersonal för 557 miljoner kronor. Ett hyrstopp skulle inte innebära en besparing med hela beloppet. Regionen skulle ändå haft personalkostnader på kanske 500 miljoner kronor, förutsatt att de lyckas rekrytera läkare och sjuksköterskor. Den återstående summan, som bara motsvarar drygt en procent av regionernas totala personalkostnader, får regionen andra värden.
De inhyrda medarbetarna minskar pressen på den ordinarie personalen, vilket i sin tur förbättrar patientsäkerheten och minskar antalet vårdskador. Med rätt bemanning kan vårdplatser hållas öppna och köerna kan kortas. Patienterna får sina operationer i tid och snabbare hjälp på akuten.
I områden i länet där det inte finns någon vårdpersonal att tillgå blir läkare och sjuksköterskor tillgängliga. Regionen får sjuksköterskor och läkare som med kort varsel kan rycka in på helger, semestrar och kvällar.
Trots detta har regionen tagit fram en film där de vinkar hej då åt de inhyrda sjuksköterskorna och läkarna, något som många har tagit illa vid sig av. Det kan vara en förklaring till regionens problem med att hitta personal som vill ta passen under sommarmånaderna.
Bemanningsbranschen skapades för att lösa problem. De flesta företag och organisationer vänder sig till våra medlemsföretag för att på ett tryggt och kostnadseffektivt sätt säkra sin kompetensförsörjning. De vill kanske utveckla sin organisation eller söker en specialistkompetens som de själva inte lyckas rekrytera. De vill ha rätt person, på rätt plats, i rätt tid.
Vår bild är att insatserna för att bryta det upplevda beroende är kontraproduktiva, och inte heller i linje med vad de som arbetar i vården vill och efterfrågar. Vi har sett den förut: jojoeffekten efter ett hyrstopp när sjukvården ökar sin inhyrning. De är så vi hamnade i dagens situation
Den hårda kritiken mot bemanningspersonalen är snarare ett försök att skyla över bristerna i hälso- och sjukvårdens personalpolitik och konstruera en fiende. Men det är fel väg att gå. De inhyrda läkarna och sjuksköterskorna är en strategisk resurs i kompetensförsörjningen.
Politiker beskriver ofta vårdens förutsättningar som unika. Det stämmer självklart, men bemanning är en trygg, flexibel och kostnadseffektiv lösning på näringslivets och välfärdens kompetensbehov. Det gäller även inom regionernas verksamhet. Tillsammans kan vi skapa en ännu bättre vård i Uppsala.