Fram till 2007 var fastighetsskatten en procent av taxeringsvärdet på våra hus. Anledningen till att fastighetsskatten ersattes med en lägre avgift 2008 var att Kristdemokraterna som enda parti flera år drev frågan och krävde att övriga allianspartier skulle ansluta sig till vårt förslag.
Men frågan om fastighetsskatt vägrar att dö bort. Nu pratar både Miljöpartiet och Socialdemokraterna om höjd fastighetsskatt och ingen tror att Vänsterpartiet skulle tveka att stödja en sådan förändring.
För småhusägaren i Uppsala län skulle det bli en rejäl chock om fastighetsskatt togs ut med en procent på taxeringsvärdet. I både Uppsala och Knivsta är det genomsnittliga taxeringsvärdet över 2,9 miljoner kronor. För ett hushåll i småhus skulle den genomsnittliga skatten alltså bli 29 000 kronor jämfört med 8349 kronor som är dagens tak för fastighetsskatt.
En familj skulle alltså få ökade kostnader med över 20 000 kronor per år. Men eländet stannar inte där.
För vad händer med en tillgång som över en natt, eller genom ett riksdagsbeslut, blir 20 000 kronor dyrare att äga per år? Den faller i värde. Exakt hur mycket går inte att veta. Men 20 000 kronor per år motsvarar 1700 kronor per månad i räntebetalningar eller närmare 2400 kronor före ränteavdrag. För de pengarna skulle ett hushåll kunna betala för en bolånesumma på över 1,7 miljoner kronor om bolåneräntan är 1,7 procent.
Man kan inte veta hur mycket ett hus skulle falla i värde om fastighetsskatten plötsligt skulle bli en procent av taxeringsvärdet. Men att det skulle bli ett substantiellt prisfall är säkert vilket alltså skulle urgröpa hushållens tillgångar. Deras förmåga att belåna huset för att driva sitt företag eller betala för en utbildning skulle minska.
Hushållens konsumtion skulle helt säkert minska dels på grund av den löpande skattehöjningen på 20 000 kronor per år men också på grund av att förmögenheten minskat plötsligt. Minskad konsumtion leder i förlängningen till minskat företagande och färre jobb. Höjd fastighetsskatt är inte den ensidiga vinst för staten man kanske tror – och definitivt inte för medborgarna.
Fastighetsskatt är också omoralisk för den kräver att hushåll ska betala skatt för ett fiktivt värde när man kanske inte har pengar. Är det till exempel rimligt att ett äldre par med låg pension ska få ekonomiska problem på grund av en kraftigt höjd skatt?
Socialdemokraterna borde i stället använda sin regeringsmakt till att underlätta byggandet av bostäder. Människor vill bo i villa och radhus, men regeringens politik fokuserar konsekvent på hyresrätten. Samtidigt vittnar många människor om hur svårt det är att få tag på ett hus med en egen trädgård. Det låga utbudet får i stället priserna att skena. I den situationen menar man nu att det är dags att höja fastighetsskatten! Det visar en total tondövhet inför vanliga familjers strävan och livssituation.
Socialdemokrater brukar säga att vi ska betala skatt för att finansiera välfärden. Det är sant att vi har en gemensam välfärd som vi ska finansiera. Men den offentliga gemensamma välfärden är inte viktigare än den välfärd vi människor strävsamt försöker skapa åt oss själva genom att spara ihop till en egen bostad.
Därför kommer Kristdemokraterna att i varje läge motsätta sig en återinförd fastighetsskatt.