Mjölkproduktion är en kapital- och arbetskrävande verksamhet med stor betydelse både för landsbygden och för vår livsmedelsförsörjning.
Branschen verkar på en global marknad med starkt volatilt prisläge och brottas ofta med bristande lönsamhet. En väsentlig del av lönsamheten på en gård bestäms av kornas hälsa och där intar juverinflammation, som också kallas mastit, en särställning.
Det är den mest antibiotikakrävande och dyraste hälsostörningen av alla och kostar den svenska mjölkproduktionen hundratals miljoner varje år.
Juverinflammationer hanteras antingen genom behandling av akut sjuka djur eller genom förebyggande åtgärder för att minska förekomsten. Behandling av akut sjuka djur, i många fall med antibiotika, sker efter undersökning av veterinär.
Tyvärr föreligger nu en omfattande brist på veterinärer. Enligt branschen saknas det uppemot 400 veterinärer i Sverige som arbetar med animalieproduktionens djurhälsovård. Att minska förekomsten av juverinflammationer genom förebyggande djurhälsovård minskar behovet av behandling av akut sjuka djur och kan därmed underlätta arbetssituationen för veterinärer.
Att förhindra sjukdom förbättrar dessutom både djurens välfärd och bidrar till minskad antibiotikaresistens, ett av de tre största hoten mot mänsklighetens hälsa enligt EU-kommissionen och medlemsländerna.
Genom att ha tillgång till data och statistik från sin besättning kan lantbrukarna upptäcka tidiga förändringar och agera snabbt, vilket är en viktig förutsättning för att jobba än mer förebyggande med djurhälsan.
Artificiell intelligens (AI) är ett kraftfullt verktyg som kan revolutionera den svenska mjölksektorn, till exempel genom att underlätta övervakning och snabbt identifiera förändringar och avvikelser.
Agricam har utvecklat AI-tekniken Bacticam som identifierar de vanligast förekommande mastit-bakterierna och möjliggör för lantbrukarna att själva odla, identifiera och samla statistik över sin besättnings bakterieflora.
Samarbetet med gårdens veterinär underlättas genom att veterinären får tillgång till informationen och statistiken via en särskild inloggning. AI-teknologin bidrar till att veterinärernas besök kan planeras och effektiviseras eftersom samma information finns tillgänglig för alla inblandade.
Lantbrukarna kan tillsammans med sin veterinär fatta beslut om behandlingar och förebyggande åtgärder baserade på resultat av enskilda prover och på sammanställningar av gårdens statistik.
Genom att tillämpa och utveckla AI-teknologi som Bacticam är målsättningen att främja djurhälsan, öka produktiviteten och lönsamheten hos vårt svenska lantbruk samtidigt som vi avlastar veterinärernas arbetsbörda.
Som samhälle behöver vi stödja och underlätta införandet av AI-teknik inom lantbruket för att se till att det svenska lantbruket är konkurrenskraftigt och hållbart, både kort- och långsiktigt.
Genom att investera i forskning, utbildning och infrastruktur inom AI kan vi skapa en framtid där den svenska mjölkproduktionen är lönsam. Det är därför nödvändigt att samarbeta inom lantbrukssektorn, med teknikföretag, myndigheter och forskare för att driva fram innovationer och implementera AI-lösningar som främjar hållbarheten hos våra svenska mjölkproducenter.
AI-teknik som används för att bevaka våra lantbruksdjur är fortfarande ett relativt outforskat område, men med Bacticam som ett första steg för att övervaka juverhälsostatusen hos våra mjölkkor är möjligheterna stora.
Det är ingen utopi att vi i framtiden objektivt kommer kunna mäta djurvälfärd med hjälp av AI-teknik. Tills dess ser Agricam till att stärka den svenska mjölkproduktionens konkurrenskraft genom att tillhandahålla AI som verktyg för mjölkproducenter att kunna fatta beslut om strategiska åtgärder baserat på gårdens egen statistik.
För att det svenska lantbruket ska vara konkurrenskraftigt och lönsamt krävs det nu att utvecklingen och implementeringen av teknik inom animalieproduktionen prioriteras.