Myndigheten för arbetsmiljökunskap visar i sina nylingen iinlämnade rapporter till regeringen på kunskapsluckor i en rad områden inom arbetsmiljön. Framförallt pekar rapporterna på att forskningen har undersökt riskfaktorer snarare än friskfaktorer. Negativa faktorer och hur de ska bemästras har varit arbetsmiljöforskningens inriktning.
Det behövs en fokusväxling. Ambitionen med arbetsmiljöarbetet i framtiden, utöver skadefrihet som är en självklarhet, ska vara att bidra till utveckling, hälsa och välbefinnande. Därför bör arbetsmiljöforskningen såväl som det praktiska arbetsmiljöarbetet breddas så att arbetsmiljöaspekter som är gynnsamma ur hälsosynpunkt hamnar i fokus.
Befintlig forskning återspeglar inte den mångfald av sektorer och branscher som finns på arbetsmarknaden. Offentlig sektor och särskilt vård och omsorgsyrken framstår som mer studerade sektorer än andra branscher. Men många för arbetsmiljön viktiga frågor saknas forskningsbaserad kunskap:
Det finns en övergripande kunskapslucka i hur ny teknik och innovationer påverkar arbetsmiljön. Den snabba tekniska utvecklingen har gjort det svårt för forskningen om arbetsmiljökonsekvenser att hålla jämn takt med utvecklingen. Litteratur kring hur man kan arbeta förebyggande vad gäller digital teknik och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön förekommer inte i någon större utsträckning.
Forskning om förebyggande fysiskt arbetsmiljöarbete inom kvinnodominerade branscher, yrken och sektorer är begränsad.
Forskning med ett uttalat fokus på olika gruppers och individers förutsättningar inom arbetsmiljön, såsom bland annat genus, könsidentitet, etnicitet och ålder, är mycket sällsynt.
Det finns ett kunskapsbehov om arbetsmiljöns positiva effekter på utfall som produktivitet, kvalitet, störningsfrihet, innovationer, lärande och lönsamhet.
För att främja hälsa och öka välmående behöver dimensioner tillföras i arbetsmiljön som kan göra den mer mänsklig, relationsbaserad och glädjefylld. Arbetet och tiden på jobbet blir därmed en integrerad och naturlig del av livet.
Detta synsätt kontrasterar mot inställningen att arbetet är till för att få lön, för att på fritiden leva det ”riktiga” livet. Livet är för kort för att endast levas under semestrar och ledig tid. Arbetsmiljön ska berika, skapa mervärden och leda till välmående. Detta kräver att en ny kultur och ett nytt tänkesätt växer fram. Det kräver ett synsätt som utöver risker och utmaningar ser möjligheter, ser friskfaktorer och det som är hälsobringande i arbetsmiljön.
Det går att urskilja tre viktiga anledningar till att forskning om arbetsmiljö bör ändra inriktning:
Det är viktigt att komma till insikten att lönsamhet och produktivitet ökar till följd av satsningar på arbetsmiljön där medarbetare åtnjuter god hälsa, välmående och hög livskvalitet.
Kunskap om arbetsmiljö kan bli en strategisk komponent som kan driva företagens och organisationernas utveckling utifrån ett möjlighetsperspektiv.
Utan kunskap om vad som gör arbetslivet hälsobringande saknar vi en riktning för hur ledarskap och medarbetarskap kan formas, arbetet organiseras och arbetsplatser och arbetsredskap/verktyg utformas så att välmående verksamheter främjas.
Vår kartläggning har emellertid lyckats identifiera en rad friskfaktorer, bland annat:
Ett så kallat transformativt ledarskap, ett ledarskap som lägger fokus på vision och inspiration och som visar hänsyn till medarbetarnas behov samt ledarskap som är relationsbeserat och stödjande;
Att olika typer av flexibilitet i anställningsformer kan vara av hälsofrämjande karaktär om de utgår från de anställdas perspektiv och uppfattningar.
Att naturkontakt kan vara en resurs för professioner som är kontorsbaserade, till exempel inom kunskapsyrken, kan bidra till bättre stresshantering och därmed välmående på arbetsplatsen.
Att dedikerade rastplatser, särskilt inom vårdyrken samt inflytande över hur arbetsplatsen bör designas kan främja hälsa och välmående.
Vår bedömning är att det behövs kraftfulla insatser och en väsentligen höjd kunskapsnivå för att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska förbättras. Kunskap om dessa arbetsmiljöaspekter behöver finnas med i det arbetsliv vi skapar tillsammans nu och i framtiden. Detta kräver även att arbetsmiljökunskap ingår i utbildningar på såväl grund-, gymnasie- som högskolan.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap drar utifrån resultaten i sina senaste kunskapssammanställningar slutsatsen att det är viktigt att fortsätta följa hur aktuella trender i arbetsmiljön kan skapa förutsättningar för friska och välmående arbetsplatser. Vi rekommenderar forskningsfinansiärer att ta hänsyn till de kunskapsluckor vi identifierat avseende friskfaktorer i olika branscher och organisationer. Vi uppmanar arbetsmarknadens parter att utöka stödet till arbetsplatsnära studier där forskningen sker i nära samarbete med parterna på arbetsplatserna.