Att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika gör att mänskligheten riskerar att gå miste om ett av våra viktigaste verktyg inom den moderna sjukvården. Utan effektiva antibiotikabehandlingar kan infektioner sprida sig enklare och sjukdomar som tuberkulos och malaria kan bli svårare eller rentav omöjliga att behandla. Redan i dag dör runt 33 000 människor årligen inom EU till följd av antibiotikaresistens. Samtidigt skulle relativt vardagliga kirurgiska ingrepp, som kejsarsnitt, bli mer riskfyllda. För höftoperationer kan riskerna bli så höga att ingreppen inte längre kan motiveras.
Blickar vi framåt blir det ännu tydligare att antibiotikaresistensen är en av vår tids ödesfrågor. En omfattande brittisk studie uppskattar att den årliga dödssiffran globalt kommer att stiga till 10 miljoner människor fram till 2050, samtidigt som kostnaderna för ekonomin fram tills dess kan bli oräkneliga. Den totala samhällskostnaden i Sverige kan under samma period uppgå till 16 miljarder kronor. Därtill kommer en oerhörd press på sjukvården, mänskligt lidande och sociala kostnader.
Om vi ska vända utvecklingen behöver vi först och främst begränsa användningen av antibiotika. Gör vi det på rätt sätt kan vi bromsa, eller åtminstone sakta ner, resistensens utbredning. Därför föreslår Moderaterna fyra specifika åtgärder:
För det första vill vi begränsa möjligheterna att få antibiotika utan recept inom EU. För det andra vill att ny och mer avancerad antibiotika bara ska få ges ut i reglerade sjukhusmiljöer i de fall dessa behandlingar verkligen behövs. För det tredje måste de medlemsländer som inte följer regelverket för antibiotikaanvändning mötas av tydliga sanktioner – reglerna vi har blir bara effektiva om de verkligen efterföljs. Slutligen vill vi ge det Sverigebaserade europeiska smittskyddsinstitutet, ECDC, förutsättningar att regelbundet övervaka och rapportera om olika preventionsåtgärder inom EU. Det är en av anledningarna till att jag i Europaparlamentet drivit på för att ECDC ska få mer resurser. Att EU-kommissionen nu lagt fram ett sådant förslag är ett välkommet första steg.
Att hindra utvecklingen av resistens mot befintlig antibiotika är bara en del av lösningen. För att långsiktigt kunna bekämpa resistenta bakterier måste vi få fram nya typer av antibiotika.
I somras lanserades ett nytt initiativ, av ett flertal läkemedelsbolag i samarbete med Europeiska investeringsbanken och en brittisk forskningsorganisation, där de tillsammans satsar ungefär 9 miljarder kronor på att forska fram ny antibiotika. Det är en välkommen satsning, men mer resurser behövs. Därför vill Moderaterna se en global fond som uppmuntrar innovationer på området.
Att enbart stärka utvecklingen i ett tidigt stadium räcker samtidigt inte. Det måste också finnas en marknad för de produkter som faktiskt forskas fram. Att flera lovande företag inom medicinsk forskning gått i konkurs vittnar om svårigheterna.
Därför föreslår Moderaterna bland annat en förlängd period av marknadsexklusivitet för ny antibiotika. Att satsa på nya innovativa läkemedelsprodukter måste löna sig.
Coronapandemin har höjt medvetenheten om vilka ödesdigra konsekvenser en hälsokris kan få och hur sårbart vårt samhälle är. Det är därför avgörande att vi på allvar börjar ta tag i den oroande utvecklingen med en ökande antibiotikaresistens.