En förskola för alla, som ger omsorg, utveckling och trygghet för våra barn och barnbarn ─ är det verkligen något som allmänheten bryr sig om och har nytta av? Ja. Vi anhöriga behöver kunna lita på en adekvat förskoleverksamhet för att vårt eget arbetsliv ska fungera. Vi lämnar det käraste vi har till förskolan, och då vill vi att det ska fungera. Vi vill dessutom ha kontinuitet så att våra barn får träffa och knyta an till samma personer.
Förskolans roll har även haft en särställning under coronapandemin. Alla som står i frontlinjen under pandemin behöver ha en förskoleverksamhet att lita på. Så visst är det av allmänt intresse att förskolan fungerar som förväntat och kan leverera god omsorg, trygghet och utveckling.
Hur står det då till i förskolan just nu? Det kan sammanfattas med orden påfrestande och annorlunda. Annorlunda och påfrestande genom nya rutiner vid lämning och hämtning av barnen. Påfrestande genom att ständigt vara uppmärksam på misstänkt smitta både hos barn och hos kollegor. Påfrestande genom att känna oro vid frånvaro bland kollegor på grund av sjukdom, ”kommer det någon vikarie idag?” Påfrestande att det har funnits oklarheter kring skyddsutrustning ─ om det kommer att finnas, hur och när ska den användas?
Allt detta sammantaget har tagit fokus ifrån det normala arbetet. Både fackliga ombud och medlemmar i Kommunal vittnar om att planering såväl som framförhållning har fått stå tillbaka. Den planering som kan vara avgörande för att ge barnen just det stödet för utveckling som just det barnet behöver.
De brister som har blivit tydliga under pandemin fanns redan innan covid-19. För få kollegor. Brist på vikarier. Trånga lokaler. Tillfälliga lokaler som blivit permanenta i väntan på byggnation av nya lokaler. Periodvisa sjukperioder med stor inkomstförlust. Så ser det ut.
I Uppsala är idag 81 procent av 1-5-åringarna inskrivna i förskolan. 67 procent är i en förskola i kommunal regi och 33 procent i privat. Varje plats kostade år 2019 155 338 kronor.
Och hur vill vi att ska se ut i framtidens förskola? Inom några år beräknar Kommunal att det behövs 10000-tals nya barnskötare i Sverige. Just nu ser läget ut så här:
– 2 000 personer slutför varje år barn- och fritidsprogrammet eller motsvarande kurser i den kommunala vuxenutbildningen.
– 35,4 procent av barnskötarna har visstidsanställningar.
– 52 procent av barnskötarna arbetar deltid.
För att kunna följa läroplanen, minska barngruppernas storlek och ha adekvat bemanning så krävs det att det finns fler barnskötare att anställa. Enigheten mellan barnskötares uppdrag, arbetsbeskrivning och utbildning behöver förbättras för att barnskötares yrkesroll – oavsett om de arbetar i förskola, skola eller fritidshem – ska kunna stärkas.
Ett viktigt steg för att stärka yrkesrollen är att det ska krävas utbildning för att arbeta som barnskötare. Därför bör alla som arbetar som barnskötare ha slutfört barnskötarutbildning, motsvarande barn- och fritidsprogrammet med inriktning pedagogik, eller vara i utbildning.
Så här kan det förbättras:
– Förskolans nya läroplan behöver implementeras i verksamheten, understödjas i barnskötarutbildningen och ingå i den kontinuerliga yrkesutvecklingen för barnskötare.
– Den nationella och lokala utbildningspolitiken för den gymnasiala utbildningen samt den kommunala vuxenutbildningen för barnskötare behöver förstärkas och utvecklas för att stärka barnskötares yrkesroll.
– Lönenivå och löneutvecklingen för barnskötare behöver bli bättre. Utbildning och kontinuerlig yrkesutveckling ska löna sig.
Mitt budskap är tydligt. Till dig politiker och beslutsfattare vill jag säga: förskoleverksamhet i världsklass med de bästa förutsättningarna är en ren win-win som alla tjänar på. Det är väl investerade medel som är bra för barnen, för de anställda och för samhället. Det nya normala ska och kan vara mycket bättre än det gamla normala. Det är det bästa sättet att fira förskolans dag.